Utgrävning av Sankt Clemens medeltida kyrka med Margareta Weidhagen Hallerdt

I samband med att det skulle anläggas fjärrvärme i centrala Helsingborg, tog Helsingborgs museum tillfället i akt att genomföra stadsarkeologiska utgrävningar vid ett antal platser i stadskärnan. Under sent 1950-tal och 1960-talet ledde medeltidsarkeologen Margareta Weidhagen Hallerdt ett stort antal av dem. Margareta kom genom sina år på Helsingborgs museum att bli fundamental för uppbyggandet av den stadshistoriska samlingen vid museet.

Berättelsen om utgrävningen och om Margareta Weidhagen Hallerdt har gjorts av studenten Julia Utzon under praktik på Kulturmagasinet inom ramarna för museologikursen ABMA19 på Lunds universitet under vårterminen 2021.

Margareta Weidhagen

T.v. Margareta sittande i schaktet vid en utgrävning vid Mariakyrkan. HeM DIG_2005_045
T.h. Utgrävningen av det så kallade Brända huset vid Kärnan. HeM DIG_2004_237

Margareta Hallerdt (tidigare Weidhagen)

30 April 1927- 4 Juli 2018.
Föddes och växte upp i Lund.
Utbildade sig till arkeolog vid Lunds universitet. Verkat som museipedagog, intendent, antikvarie och museichef på bland annat Sundsvalls museum, Skånes hembygdsförbund, Helsingborgs museer och Stockholms medeltidsmuseum.

Den medeltida kyrkan Sankt Clemens

Under lång tid hade man vetat att det legat en kyrka på platsen, då det i Tyge Krabbes inventering år 1537 skrevs att man brutit bly av Sankt Clemens kyrka. Det stämmer väl överens med tiden för reformeringen i Danmark år 1536, då många kyrkor revs eller gjordes om. En utgrävning genomfördes av Sankt Clemens gata redan under tidigt 1900-tal, då man hade dokumenterat stenkyrkans grundmurar. När man under sent 1950-tal fick chansen att undersöka platsen igen, blev det den till den tidpunkten största utgrävningen som genomförts i Helsingborg. Under 1958-1962 ledde Margareta Weidhagen Hallerdt utgrävningarna av Sankt Clemens medeltida kyrka med tillhörande gravar. Kyrkan låg på den södra sidan av den nuvarande Sankt Clemens gata.

Sankt Clemens gata 32

Fotografi på utgrävningsplatsen, Sankt Clemens gata 32 av S:t Clemens kyrkogård. Utsikt mot Kärnan. Taget av Otto Holmström år 1958. HeM 63-592

Sankt Clemens gata 36

Foto från utgrävningsarbetet, Sankt Clemens gata 36. På fotografiet kan delar av kyrkans grund ses. HeM 63-801

Utgrävning där långhuset samt norra partiet av tillbyggnader till kyrkan låg. HeM 63-740

T.v. Uppmätning av långhusgrund av stenkyrkan som revs 1536. Bilden visar även upp teamet som var mest aktivt under utgrävningarna vid Sankt Clemens. Från vänster ses Sven Thulin, Margareta Weidhagen Hallerdt, Knut Svensson och Lasse Pettersson. HeM 63-767
T.h. Utgrävningsgänget på ölpaus? HeM 63-1516_1

Sankt Clemens gata 38

Utgrävning vid Sankt Clemens gata 38. Personer i bild: Sven Thulin, Margareta Weidhagen Hallerdt och Lasse Pettersson. HeM 63-768

Fält- och fyndlåda

Under utgrävningarna använde Margareta bland annat en stor sockerlåda i trä som fält- och fyndlåda. Där samlade hon fynd och jordprover i behållare som fanns tillgängliga, till exempel bakpulverburkar. HeM 919-2019

Fyndlåda

En del av det som låg i Margaretas fältlåda efter ompackningen som gjordes Kulturmagasinet. Det är skärvor av keramik och andra fragment av lösa ting som hittades. Se innehållet i fältlådan här.

Vad fann man?

Under utgrävningen blev bilden av kyrkans storlek och placering i stadsbilden tydligare, men utgrävningen visade också att stenkyrkan nog var äldre än man tidigare hade trott. Äldre datering för kyrkan var 1100-talet – men efter att man i en av gravarna från stenkyrkans tidigaste del hittade ett skattfynd bestående av mynt som numismatiskt daterats till ca 1060-talet kunde man alltså bakåtdatera ytterligare några decennier.

Man fann även bevis för att där funnits en träkyrka på platsen, vilket är fallet för de flesta skandinaviska kyrkor. Stavkyrkan (träkyrkan) har daterats till 1000-talets första hälft och tros ha uppförts på order av Knut den store efter att han varit på en pilgrimsresa till Rom. Stavkyrkan revs för att uppföra stenkyrkan på platsen, vilket tros ha varit i mitten av 1000-talet. Stenkyrkan stod sedan kvar till 1536. Det går idag att se platsen för kyrkan på Sankt Clemens gata, då man lagt ut gatsten i form av kyrkans konturer i marken.

St Clemensgata idag

Stenläggningen på Sankt Clemens gata. Fotograf: Anna Bank.

Margareta vid utgrävningen år 1958

Margareta vid utgrävningen år 1958. HeM 95-2009:1

Under utgrävningen fann man ett antal gravar och tillhörande gravfynd. Gravgåvor var relativt ovanliga, då man enligt den kristna tron vid sin död skulle separeras från den jordiska världen. Gravfynd hittades endast i 26 av 441 gravar vid utgrävningen av Sankt Clemens och kyrkogård (som grävdes ut vid ett senare tillfälle under 1980-talet). De människor som begravts inne i kyrkan var oftast betydelsefulla för församlingen: exempelvis präster och patroner – alltså människor från medeltidens övre ständer. Ju närmare kyrkan du begravdes, desto förnämare var du.

Skelett

T.v. Fotografi av grav CCXL (se spridningskarta nedan). HeM 63-719
T.h. Fotografi av gravar CXXVIII – CXXXIII, under utgrävningen (Kan ej ses spridningskartan). HeM 63-1470_3

Skiss spridningenSkiss och spridningskarta över stenkyrkan Sankt Clemens. På kartan kan man se var kyrkomurarna låg och hur gravarna var placerade i relation till kyrkan. Bild ur Helsingborgs museers arkiv: Margareta Weidhagen-Hallerdts samling.

Margareta och Knut Svensson rengör ett kranium. HeM DIG_2004_273

Fynd

T.v. Gravfynd daterat till 1396-1400. Lutspelande silverfigur, dess exakta användning är okänd men någon typ av berlock eller del av sigill. Osäkert exakt vilken av gravarna det här fyndet tillhörde, men mest troligt grav CLXI. HeM 746-59
T.h. Gravfynd, bältesbeslag av koppar. Hittades i grav CCXXXIV (se spridningskarta), vilket var en mansgrav som låg i kyrkans långhus. HeM 708-59

Den efterföljande bearbetningen av utgrävningen gjorde Margareta inom ramarna för sina forskningsstudier. Resultaten kom att ingå i en otryckt licentiatavhandling i medeltidsarkeologi. Utgrävnings- och forskningsresultaten var efter utgrävningen alltså oåtkomliga under lång tid. Men år 2010 kom boken S:t Clemens kyrka i Helsingborg: medeltida monument och människor som hon skrev under redaktion av Peter Carelli och som gavs ut av Dunkers kulturhus i Helsingborg.

Vill du se mer av Margareta och de stadsarkeologiska utgrävningarna i Helsingborg? Margareta var utgrävningsledare även vid exempelvis Brända huset vid Kärnan.

HeM DIG_2005_050

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *