Renovering på gång?

Vet du om att du kan ha rätt till gratis rådgivning inför en renovering av ditt hus? Detta gäller dig som bor i Helsingborg med kranskommuner, äger ett kulturhistoriskt värdefullt hus samt planerar någon slags fasadförändring eller utbyggnad. Även du som sitter i styrelsen i en bostadsrättsförening kan få råd av stadsantikvarierna på Kulturmagasinet. Stadsantikvariernas uppdrag är att värna om stadens kulturmiljö.

När en bygglovsansökan som rör ett kulturhistoriskt värdefullt hus når Helsingborgs bygglovskontor, skickas ärendet oftast på remiss till stadsantikvarierna. Det är sedan deras uppgift att utifrån en antikvarisk synpunkt gå igenom ärendet, vilket tar lite tid. När genomgången är klar skriver de ett yttrande till bygglovshandläggaren. I yttrandet står det om stadsantikvarien tycker att bygglovsansökan ska beviljas eller avslås, samt motiveringen bakom beslutet. Bygglovshandläggaren använder yttrandet som en del i sitt beslutsunderlag.

Stadsantikvarierna värnar om kommunens kulturhistoriskt värdefulla hus. Dessa kan se ut på många olika sätt, som på bilden här ovanför. Gemensamt för alla kulturmiljöer är att de förtjänas att tas om hand på rätt sätt.

För den som äger ett värdefullt hus, kan det vara svårt att veta vad man får och inte får göra. Äldre hus och kulturmiljöer omfattas generellt sett av större krav på varsamhet. Detta varsamhetskrav gäller inte bara exteriört, utan också interiört. Exempelvis får du inte riva ut en kakelugn hur som helst, eftersom den är en viktig del av husets historia och utformning. Lagen som reglerar detta är Plan- och bygglagen, 8 kap.

Genom att kontakta stadsantikvarierna redan innan du skickar in din bygglovsansökan eller genomför en förändring, kan du se till att det blir rätt från början. Stadsantikvarierna är utbildade inom bland annat arkitekturhistoria, restaureringskunskap och materiallära, och kan därför hjälpa dig att ta fram ett förslag som ger huset den respekt det förtjänar (och som lagen kräver). De svarar mer än gärna på dina frågor – utnyttja det.

Stadsantikvarie Jessica Jönsson studerar ett fönster från 80-talet som snart ska bytas till ett nytt träfönster, tillverkat i gammal stil med äkta spröjs. Små detaljer har ofta stor betydelse för hur ett hus uppfattas.

Kontaktuppgifter till stadsantikvarie Jessica Jönsson samt biträdande stadsantikvarie Frida Johansson finns här.

Vagnarna får vård

Bakom kulisserna på Helsingborgs museer pågår just nu ett omfattande arbete med att konservera Helsingborgs museers vagnssamling. Ett antal av vagnarna har tidigare förvarats i ett externt magasin på grund av platsbrist inne i Kulturmagasinet, men efter att vi byggt om ett av våra museimagasin har vi nu kunnat flytta samlingen till oss.

Samlingen består av ett stort antal vagnar av alla de slag med märkliga namn som kalesch, chaisse, landå, jigg och char a bang. Vagnarna har i många fall en spännande historia att berätta. De flesta kommer från trakten och majoriteten från förmögna familjer. Vi har bland annat en kalesch som tillhörde familjen Wachtmeister på Kulla Gunnarstorp, en jaktvagn som donerades av godsägare Clairfelt på Rosenholm utanför Mörarp och två pampiga begravningsvagnar från E. Liljas begravningsbyrå som låg på Södra Storgatan. Motsatsen till begravningsvagnarna är den likvagn som kommer från Sankta Maria, en enkel masonitlåda på hjul.

Bilderna med en förspänd vagn föreställer den så kallade Ingelssons kupé. Vagnen tillverkades i slutet av 1800-talet på beställning av Stockholms förnämsta hovvagnmakare, och konsul Carl Ingelsson färdades dagligen i denna kupé till och från sitt kontor i Helsingborg.

”När alla vagnar nu kommit på plats gås de igenom och konserveras så att de har bästa möjliga förutsättningar att kunna bevaras för framtida generationer. Att de nu flyttats till en lokal med ett gott klimat är en del av den preventiva konservering som ger förutsättningar för ett långt liv”, berättar Sofia Rydell, konservator som just nu är i färd med att konservera vagnarna. Det mest grundläggande är att hindra föremål från att skadas av yttre faktorer, t ex felaktig temperatur och luftfuktighet som kan leda till mögel och rost. Även smuts och damm kan framkalla liknande skador, därför rengörs alla ytor. Konserveringsbehovet skiftar, vissa vagnar är i relativt bra skick medan andra är rejält märkta av tidens tand. Det är inte ovanligt att träet är bräckligt på grund av trägnagare, ”Man måste röra sig försiktigt under rengöringen och inte belasta de försvagade delarna”, säger Sofia. De vagnar som placerats i utställningen Öppet magasin på Fredriksdal har blivit lite extra tillsnyggade, här har bland annat lösa färglager limmats fast, skador retuscherats och ytorna putsats upp. Eftersom vagnarna var så smutsiga när de kom till Fredriksdal är resultatet efter konservering iögonfallande. ”Det är väldigt tillfredsställande att se skillnad före och efter, men att konservera handlar om avvägning, som konservator vill man inte göra mer än nödvändigt”, förklarar Sofia. ”Tanken med konserveringen av vagnarna är inte att de ska se nya ut, men att besökarna ska kunna få ett intryck av ut av hur de såg ut då de var i bruk.”

För den som är nyfiken så är de konserverade vagnarna utställda i den del av magasinet som är öppen för besökare, i det som heter Öppet magasin. Utställningen öppnar på skärtorsdagen i samband med Fredriksdals museer & trädgårdars säsongsöppning.

Här är Sofia Rydell i full gång med konserveringen av vagnen.

Nytt i samlingen

Dörrarna från Hefoma

Minns du Hefoma, Helsingborgs Fotografiska Magasin? Företaget, som grundades 1903 av Gustav Ohnell och Carl Regårdh, har haft flera adresser varav Stortorget 16 var den sista. Dörrarna, som nyligen skänktes till Helsingborgs museer av Mikael Bolin, har dock använts på en annan adress, nämligen på Järnvägsgatan 3. De tillhörde de bås i vilka man kunde gå in och ostört lyssna på grammofonskivor. Hefoma var känt för sitt stora skivsortiment och då och då kom populära artister till butiken för att signera sina senaste skivor. I samband med detta har de även signerat dörrarna. Tidpunkten var 1950- och 1960-talet och storheter som Stan Getz, Gerd Persson, Fabulous four, Bibi Nyström, Pia Lang och Rosita Serrano har alla satt sina namn på dörrarna.

Till förvärvet hörde också ungefär 500 digitala bilder som ger oss en inblick hur Hefoma har sett ut och hur företaget har förändrats genom åren. Mikael Bolin började som praktikant på Hefoma när han gick i gymnasiet och blev fast anställd efter studenten. Vi den tidpunkten hade butiken flyttat från Järnvägsgatan till Stortorget. Mikael minns att butiken var u-formad och att en tredjedel var skivavdelning, en tredjedel var fotoavdelning och en tredjedel var radio- och TV-avdelning. Så småningom hade man också en datoravdelning.

Dörrarna, som nu är en del av Helsingborgs museers samling togs ner när båsen försvann någon gång på 1960-talet. Nu fick Hefomas musikintresserade kunder istället lyssna på musiken i en lur.

Barnens konstrunda

Vad är egentligen konst? Finns den i olika former, kan den se ut som helst och kan två personer se samma sak i ett konstverk? Barnens konstrunda är en audioguide av och för barn som vill upptäcka en del av stadens offentliga konstverk. Motion, kunskap och inspiration i ett helt enkelt.

Barnens konstrunda är en audioguide, i appen Guide Helsingborg, där barn får hjälp att upptäcka konsten i Helsingborg och som möjliggör olika sätt att uppleva den på. Man får chans att både se statyer och skulpturer som barnen kanske har sett förut eller så är det första gången de upptäcker dem. Vissa kanske man inte ens tänker på är konst. Guiden möjliggör med andra ord att upptäcka på konst som finns med i rundan men på vägen mellan de olika verken kanske man upptäcker annan konst på vägen. Förhoppningen är att få fler att upptäcka den offentliga konsten som är till för alla och som förhoppningsvis leder till nyfikenhet och eftertanke.

Manuset är framtaget av Kulturmagasinet efter samtal med barn från Elinebergskolan årskurs ett och Hostagårdsskolan årskurs tre under vårterminen 2020.

Inläsare är Jonna Hyttfors och Anna Jönsson.

Barnens konstrunda finns i appen Guide Helsingborg under Rundturer. Guide Helsingborg är gratis att hämta och finns för både iOS och Android.

Konstnärer sökes

Under 2021 kommer Helsingborgs stad påbörja byggnationen av ett nytt vårdboende för äldre i Rydebäck och nu kan du som professionellt verksam konstnär lämna in din intresseanmälan för skissuppdrag via Konstpool.se.

Det finns två olika konstnärliga gestaltningsuppdrag att söka.
Uppdrag 1: konstnärlig gestaltning till vårdboendets samlingssal med möjlighet att också använda anslutande terrass och/eller trapphall.⠀ ⠀

Uppdrag 2: konstnärlig gestaltning till vårdboendets vandringsgång för dementa och/eller innergård och/eller orangeri.⠀ ⠀

Några förutsättningar att tänka på:
Konstverken ska fungera att ta del av med en demenssjukdom (dvs med en nedsatt kognitionsförmåga).⠀ ⠀

Exakt placering av de konstnärliga gestaltningarna bestäms i samråd med konstnärerna som skissar, vi har därför enbart angett de platser som möter flest boende som en utgångspunkt.⠀ ⠀

Vi ser gärna att du som lämnar in din intresseanmälan är verksam inom samtidskonstområdet genom t ex utställningar och vi välkomnar konstnärer som inte tidigare genomfört gestaltningsuppdrag att också söka.⠀ ⠀

För mer information om uppdragen se länkar.⠀ https://www.konstpool.se/sv/calls/view/6021048bc64b06039b7b4236

https://konstpool.se/sv/calls/view/601d22a6c64b06039b7b0fb9

Välkommen med din intresseanmälan senast den 11 mars 2021.⠀

Bengt Orup x 2

Helsingborgs museers samling har berikats med två av Bengt Orups glasserier: den välkända Party och den mer okända BAR, som första gången visades under H55.

Bengt Orup föddes år 1916 i Lindesberg. Från år 1941 bodde han och verkade i Domsten, där han levde till sin bortgång år 1996. Orup var verksam både som konstnär och som glasformgivare. Han är en av Sveriges mest framgångsrika modernister och konkretister och är vida känd.

Under två perioder (1952-1962 och 1967-1973) var han konstnärlig ledare på Johansfors glasbruk. Där formgav han sina ikoniska femtiotalsserviser Strikt, Party, Stripe, Chevalier m.fl. Under åren 1963-1966 var han knuten till Hyllinge glasbruk.

Serien Party skapades år 1953 och var en av Orups tidiga servisserier. Serien bär Orups karakteristiska ränder och gjordes i flera färgställningar. Helsingborgs museers förvärv går i vita och blå ränder.

BAR skapades år 1955 och visades första gången under utställningen H55 i Helsingborg, extra roligt tycker vi, då serien har en tydlig stadshistorisk anknytning.

Anders Zorn och Mrs Symons

26 januari 2021. Ett av våra mest kända och beresta konstverk är Anders Zorns målning Mrs Symons. Målningen har åkt världen runt med bl.a. USA som destination ett flertal gången samt varit i Tyskland och i våra nordiska grannländer.

Nu är det dags för den att bege sig till Nationalmuseum i Stockholm och deras stora Zornsatsning som har fått namnet ”Zorn – en svensk superstjärna”. Utställningen uppmärksammar konstnärens bortgång för 100 år sedan och kommer att visa ca 150 verk. Utställningsperioden är 18/2-29/8 2021.

Porträttet av Mrs Symons är målat under vintern 1888-89 i Paris. Det är lite speciellt eftersom det räknas som ett av de första oljemålade porträtt som Zorn utförde. Zorn var från början akvarellmålare och nådde tidigt framgångar som sådan. Efter några kringresande år flyttade han 1888 till Paris, där han övergick till att måla i olja och blev snart lika skicklig att måla i denna teknik som i akvarell.
Tyvärr vet vi inte så mycket om Mrs Symons bara att hon troligen var engelsk eller möjligen skotsk och att hon ingick i vänkretsen kring Zorn.

Anders Zorn var en mycket uppskattad och populär porträttmålare. I sitt konstnärskap reste han väldigt mycket över hela världen. Han var bland annat sju gånger i USA och målade både presidenter, företagsledare och societetsfolk.

Redan förra året, 2020, skulle utställningen blivit av, men på grund av pandemin sköts den fram till i år. Nu görs, trots rådande pandemiläget, ett nytt försök som för Nationalmuseet initialt innebär digitala satsningar och en förhoppning om att kunna öppna för besökare så fort det blir möjligt.

Christina 2021-01-25

Nya konstinköp till samlingen

Helsingborgs museer köper årligen in konst med avkastningen från Peter Bergendorffs fond. I år har museet fokuserat på att fördela inköpen mellan flera konstnärer och formgivare för att under den pågående coronakrisen kunna stötta konstsektorn som drabbats hårt av pandemin.

Jenny Nordberg (f. 1978) är en prisbelönt industridesigner bosatt i Röstånga, nordvästra Skåne. Med fokus på frågor kring hur vi producerar och konsumerar navigerar hon sin praktik mellan konst och design och utmanar samtidens ansvarslösa massproduktioner för att visa att andra vägar är möjliga. Nordberg är också grundaren till SPOK (Samtida produktion och konsumtion) som är en plattform för produktion som syftar till att samla och sprida kunskap om lokala tillverkningsmöjligheter, från slöjd till industri.

Av Jenny Nordberg har museet köpt in två ljusstakar med titeln The Baloney Sandwich, 2019. Under flera år bodde Nordberg bredvid en matbutik med absurt låga priser. Hon funderade länge kring korvmackorna som såldes där. Det var smörgåsar som knappt gick att klassificera som mat: brödet höll i månader och smakade hö, smöret innehöll inget smör, korven var fullpackad av nitrater och antibiotika. Samtidigt arbetade Nordberg med klassiska gjuttekniker. Kunde korvmackan behandlas som ett material istället för mat och fungera som en gjutform? Genom att frysa smörgåsen fungerade det. Korvmackan blev en ljusstake!

Foto: Jenny Nordberg

Linnea Carlsson (f. 1976) är bildkonstnär och bor och verkar i Malmö. Hon arbetar främst med skulptur, teckning och animation och arbetar ofta med frågor som utmanar och prövar gränser. Carlsson ställer ut både i Sverige och internationellt – senast på galleri Thomas Wallner i Simris och Tjörnedala konsthall i Baskemölla.

Av Linnea Carlsson har museet köpt in bronsskulpturen Male Nude (nr 4), 2019, som tillhör projektet med samma namn. I projektet studerar Carlsson den offentliga konsten och de poser män och kvinnor vanligtvis har avbildats i. Vi ser sällan skulpturer av namngivna kvinnor i aktiva positioner i våra offentliga rum, lika sällan som män avbildas anonyma och passiva. Genom att avbilda nakna män i det som vi idag uppfattar som typiska kvinnliga poser undersöker Carlsson vår inlärda förståelse om vad som är kvinnligt och manligt, och belyser hur detta också är något som kan skifta över tid och se olika ut i olika kulturer.

Konstverk, liggande man

Foto: Nils Bergendahl

Leif Holmstrand (f. 1972) är en mångsidig författare, musiker och bildkonstnär som bor och verkar i Malmö. I sitt konstnärskap rör sig Holmstrand mellan möbelbaserade assemblage, digitala fotocollage, ljudinstallationer och performancekonst. Materialvalen är inte särskilt hierarkiskt ordnade: dyra siden-obi har som regel samma uttrycksvärde som hushållsavfall och upphittade skrotföremål. Det queera arvet kan heller inte bortses ifrån. I hans arbete har samarbeten med japanska konstnärer satt tydliga spår. Holmstrand ställer ut och medverkar flitigt i olika arrangemang både i Sverige och internationellt, nu senast på Galleri 54 i Göteborg. Holmstrand är också aktuell med en ny katalog över sitt konstnärskap samt med boken Herrarna och djuren.

Av Leif Holmstrand har museet köpt in två verk: Self-Portrait as Cephalopod, 2017 samt Portrait, 2018. Self-Portrait as Cephalopod är gjord med stora breda tuschpennor på en regnbågsflagga som tidigare har använts som performancerekvisita. Självporträttet, där Holmstrand avbildat sig själv som mollusk/huvudfoting/cephalopod, beskriver han som ett verk som ger ett uttryck för en ”både en glad och självhatisk position, som kanske ekar av min generations internaliserade homofobi, men också av lek och en glädje i att symboliskt överskrida den mänskliga biologin, att vara expansiv och snällt monstruös”.

Portrait är ett digitalt fotokollage som uppkom ur tankar om selfien som magisk ritual och överskridare av t ex persona-ramverk. Bilden är ett måleriskt kollage av selfies, digitalt tecknade på, som ett brädspel och altartavla i modern sekulär magisk shamanistisk privatreligion. Figuren kan ses som en väktare, en skyddsdemon som finns i flimret kring ens ansikte.

Foto: Leif Holmstrand

Nya bevarandeprogram på remiss

Foto från Carlotta: dig_2011_1284.

Under året som gått har vi på Kulturmiljösidan inventerat och klassificerat kulturvärden i Bårslöv, Påarp och Välluv och genom Bevarandeplanskommittén tagit fram förslag till två nya bevarandeprogram. Nu är programmen på remiss och den som har synpunkter eller  värdefull kunskap om bebyggelsen och miljöerna i områdena är välkommen att skicka in detta till oss.

Bevarandeplanskommittén i Helsingborgs stad har sedan 1979 uppgiften att ta fram bevarandeprogram som lyfter fram kulturvärden inom kommunen. Programmen fungerar som underlag för samhällsplanering och för att sprida kunskap och intresse bland boende, fastighetsägare och andra intresserade. Det finns ett tjugotal bevarandeprogram för olika stadsdelar och orter, dessa finns att köpa på Kulturmagasinet och på helsingborg.se

Vi samlar nu in synpunkter och kompletterande information till de två senaste bevarandeprogrammen för Påarp inklusive Välluv samt Bårslöv, som ni hittar här. Har ni gamla fotografier från orten tar vi gärna del av dessa också.
Efter att synpunkterna har kommit in ska programmet bearbetas och layoutas så att kommunfullmäktige kan fatta beslut om att anta programmet under våren 2021.
Kontakta oss senast den 10 januari 2020 via e-post till jessica.jonsson@helsingborg.se eller med post till:
Kulturförvaltningen
Kulturmagasinet, att: Jessica Jönsson
251 89 Helsingborg

Nu rullar de hem igen!

Det har hänt något stort i Helsingborg, motoriseringen har fått konkurrens av gamla hästdragna ekipage. Eller?

Eller nja, konkurrens är kanske att ta i. Men nu har alla museets vagnar flyttats hem till museet efter att ha varit förvarade i externa magasin. Vissa av dem kan du se i utställningen Öppet magasin under säsong. Och alla får en välbehövlig rengöring efter att ha stått stilla under flera decennier. Det har våra konservatorer sett till.

På bilden ser ni en landå, förundrad över stadens nya arkitektoniska underverk.