Älskade museer – Museihelg med visningar

Helsingborgs museer öppnar upp. Äntligen får vi mötas och prata kulturhistoria tillsammans igen. Kulturmagasinet och Fredriksdal vill fira detta med er och Sveriges museer helgen 30–31 oktober. Öppna visningar för barnfamiljer och alla nyfikna klockan 11:00, 1200, 13:00 och 14:00. Totalt 28 visningar. Fri entré.

Välj mellan fyra olika visningar i föremålsmagasin, herrgård, trädgårdar och stadskvarter. Anmäl dig till önskad visning i krysset innanför Fredriksdals huvudentré. Här får du mer information om starttid och samlingsplats samt biljett till respektive visning.

Sveriges museer öppnar igen och det vill Riksförbundet Sveriges Museer fira. Sveriges Museer årlig museihelg återkommer nu efter pandemin för att visa besökarna hur mycket museerna har saknat dem. Välkommen till Älskade museer.

Läs mer på Fredriksdals webbsida (öppnas i nytt fönster)

Golvvas formgiven till H55 utställningen av Paul Kedelv

Ett av våra senaste nyförvärv är denna eleganta golvvas formgiven av Paul Kedelv till H55 utställningen, den internationella bostads- och konstindustriutställning som ägde rum i Helsingborg sommaren 1955.

Den antikinspirerade vasen med sin horisontella bård som vid första anblicken ser ut som ett meandermönster består i själva verket av den stiliserade bokstaven H. Själva signumet för H55 utställningen. Vasen är nästan 60 centimeter hög och är tillverkad i en så kallad överfångsteknik, som är en teknik inom konstglas med vilken en glaskärna får överdrag av glas i olika färger. I detta fall en vitglasmassa med dekor i gråblått glas.

Paul Kedelv, 1917-1990, var en svensk glasformgivare verksam i det som kallas glasriket i Småland. Han föddes i Orrefors och redan som 14-åring började han på Orrefors glasbruk med glaskonstnärerna Simon Grate och Edward Hald som lärare. Han hade först tänkt sig bli gravör men blev istället antagen till ”ritateljén” vid bruket mycket pga. sin fallenhet för att teckna. Han sa om sig själv att han ”var född med pennan i sin hand”.

1946 blev Kedelv antagen till Högre konstindustriella skolan i Stockholm (Konstfack) på skulptörlinjen. Det var Edvin Öhrström som påverkade honom att söka till skolan. Den lärare som kom att betyda mest för honom denna tid var skulptören och keramikern Robert Nilsson som var huvudlärare i träskulptur och modellering vid Konstfackskolan 1947-57.

Under sin aktiva tid som glaskonstnär skar Kedelv ofta ut sina modeller i trä innan man började arbetet i hyttan.

Efter avslutade studier blev Kedelv verksam på Flygsfors glasbruk 1949-1956. Detta glasbruk tillverkade i slutet av 40-talet hushålls och belysningsglas och Kedelv anställdes främst för att arbeta med belysningsglas. Men när efterfrågan på denna sorts glas minskat fick han fria händer att ta fram nya produkter. Det var nu han bland annat ritade de för 50-talet så typiska coquilleglasen, färgade skålar och vaser som denna H55 vas.

Mellan 1956 och 1977 arbetade han vid Reijmyre glasbruk där han bland annat gjorde serierna Harlekin, Sari och Saragasso, men även glasserviser och djurfigurer. Kedelv har även formgivit produkter för Nybrofabriken i Fröseke och ritat lampor för Fåglaviks glasbruk.

Zorns Mrs Symons har hittat till Dunkers kulturhus

Utställningen Ansikten på Dunkers kulturhus är nu komplett, då Zorns konstverk Mrs Symons har tillkommit.

År 1962 skänktes Anders Zorns porträtt Mrs Symons till Helsingborgs museer av doktor Gunnar Tuvesson som var född i Helsingborg. Konstverket är målat under 1888-1889 och har under första halvan av 2021 varit utlånat till Nationalmuseums utställning Zorn – en svensk superstjärna. På den utställningen uppmärksammade man Zorns bortgång för 100 år sedan.

Christina Gräbe, konservator på Kulturmagasinet berättar:

– Ett av våra mest kända och beresta konstverk är Anders Zorns målning Mrs Symons. Målningen har åkt världen runt med bland annat USA som destination ett flertal gången samt varit i Tyskland och i våra nordiska grannländer.

Vad vi kan tänkas veta om Mrs Symons är att hon troligen var engelsk eller möjligen skotsk och att hon ingick i Zorns vänkrets.

Som ett kuriosa kan det också nämnas att det finns ett fingeravtryck i färgen i nedre högra kanten av konstverket. Troligen är avtrycket konstnärens.

Här kan du se ett avsnitt ut Tidens skatter där vi berättar mer om Zorns konstverk Mrs Symons.

Vad berättar skeletten?

Under våren 2021 har vi på Kulturmagasinet haft nöjet att ha Sandra Fritz, masterstudent i Historisk Osteologi vid Lunds Universitet, hos oss.  Till sin examensuppsats har hon undersökt  skelett från S:t Nicolai kyrkogård i Helsingborg.

S:t Nicolai kyrkogård tillhörde Nicolaikonventet som Dominikanorden grundade 1269 och som användes fram till 1556, då det revs till följd av den danska reformationen.
Konventet och dess kyrkogård har varit föremål för flera arkeologiska undersökningar. De senaste på 1950-talet leddes av före detta museichefen, då amanuensen Lars-Göran Kindström. Skelettmaterialet har sedan dess legat relativt orörda på olika museer runt om i Skåne, men fick för 17 år sedan komma tillbaka till Helsingborg och Kulturmagasinet.

Bild på Sandra Fritz.

Sandra Fritz. Foto: Mia Hempel.

Sandras huvudsyfte med undersökningen har varit att ta reda på hur Helsingborgs demografi såg under högmedeltiden. Till sin hjälp har hon använt en ny åldersbedömningsmetod, som heter TransitionsAnalys, för att ta reda på hur gamla människorna blev när de dog. I samband med undersökningen har hon även tittat på hur könsfördelning såg ut och hur den generella hälsan var.

Det finns sedan tidigare en uppsjö av metoder för att utreda åldern på en avliden individ, alla med varierande pålitlighet. Gemensamt för de allra flesta metoder är att de ofta är otillräckliga vid bedömning av åldrar över 50 år.

Bild på en Individ med bedömbara höftledsgropar.

Individ 127 med bedömbara höftledsgropar. Foto: Sandra Fritz

Hela materialet innefattade 375 begravda individer från hela kyrkogårdens verkningsperiod. Sandra har dock fokuserat på tidsperioden tidig- och högmedeltid och endast undersökt de 75 individer som med hjälp av armarnas positionering kunde dateras till perioden. Anledningen till att senare gravar exkluderades var att de sannolikt är påverkade av digerdödens framfart, något som säkert påverkat befolkningens demografi i stort. Genom att enbart analysera gravarna från de tidigare perioderna, kan man enklare få ett mått på hur gamla de medeltida Helsingborgare blev, hur könsfördelning såg ut och hur den generella hälsan var.

Resultaten visar att S:t Nicolai inte var någon vanlig sockenkyrka. Av alla undersökta var 71 procent män, 17 procent kvinnor och 11 % barn. Hos en individ kunde inte kön bestämmas. Barnen var alla mellan åldrarna 7-14 år, något som är högst avvikande då medeltida kyrkogårdar i regel innehåller en hög andel spädbarn och små barn som inte överlevt den infektionskänsliga första perioden i livet.

Åldersbedömningen visade att medellivslängden var 49,2 år, barnen inkluderat. Männen hade i regel längre medellivslängd än kvinnorna, med 54,6 år kontra 50,3 år. Flera av individerna hade också höga åldrar, några var över 70 år och en bedömdes till 82.2 år. Den nya åldersbedömningsmetoden som användes visade även lovande resultat då den kunde hjälpa till att bedöma åldrar över 80 år hos de undersökta skeletten. Jämförelser med andra, traditionella åldersbedömningsmetoder visade också att träffsäkerheten var större hos den nya metoden.

Osteologen Caroline Arcini har tidigare skrivit om S:t Nicolaikonventet, i den senaste boken i serien Kring Kärnan nummer 41 som utgavs i fjol. Hon skriver att platser på kyrkogården var till salu, till skillnad från de andra sockenkyrkogårdarna som fanns på landborgen vid samma tid.
Detta innebar att de mer välbärgade och högre ansedda personerna som dog under medeltiden troligtvis är begravda på S:t Nicolai kyrkogård. Under undersökningens gång identifierades ett flertal skador på framförallt de manliga skeletten som tydde på vapenvåld med både vassa och trubbiga föremål. Samtliga skador var dessutom läkta. Man kan därför anta att vissa av dessa kan ha varit soldater med högt anseende och goda förutsättningar för att omfattande skador ska ha läkt.

Att kyrkogården kan ha varit sista viloplats åt aristokratin kan även förklara den skeva könsfördelningen, där kvinnor är mindre representerade tack vare religiösa och sociala normer under denna tid. Barnen på kyrkogården kan antingen ha tillhört högre samhällsskikt eller ha varit föräldralösa eller övergivna barn som Dominikanerbröderna tagit in för att vårda och utbilda. Barnen fick ofta bo på konventet och hjälpa till med sysslor i gengäld.

Sandra har skrivit färdigt sitt examensarbete men tror att det kommer följa ytterligare publikationer om de högmedeltida helsingborgarna från S:t Nicolai kyrkogård. Hon har faktiskt redan börjat fila på manus för detta. Undersökningarna av skeletten påvisade mycket spännande avslöjanden om individernas sjukdomar och hälsa som inte var relevant i denna undersökning, men som definitivt kommer vara mål för vidare studier.

Inom ämnet historisk osteologi studerar man delar av eller hela skelett inklusive tänder från både människa och djur, funna i samband med arkeologiska undersökningar.

Se även info om Nikolaikonventet i Stadslexikonet (öppnas i nytt fönster)

Hållbara souvenirer på Kärnan

Nytt för 2021 är att butiken på Kärnan erbjuder en liten avdelning med vintageföremål med Kärnanmotiv.

Detta var en idé som kom upp under vintern när vi arbetade med att förnya utbudet av souvenirer till Kärnan. Kärnan är en symbol för Helsingborg och har varit en turistattraktion de sista 300 åren av sin 700-åriga historia. Vi upptäckte att det fanns många äldre souvenirer från Kärnan på second hand-marknaden och har därför under vintern haft koll på utbudet och köpt in allt från broderade bonader, vimplar och vykort till samlartallrikar, vaser och kaffekoppar. Helsingborgs museer har hållbarhet som prioriterat område och genom att sälja souvenirer som redan är producerade kan vi göra en insats för att minska vårt klimatavtryck och uppmuntra till återbruk. Samtidigt blir utbudet av souvenirer annorlunda och varierat. Vi kallar satsningen ”Vintagesouvenirer” då föremålen är unika och de bara finns i ett fåtal eller enstaka exemplar. Under Kärnans första vecka har de nya souvenirerna tagits emot positivt av besökarna till Kärnan.

Nytt i samlingen-S/S Julius Caesar inv.nr 6023-2021

Ett av våra senaste förvärv är ett skeppsporträtt föreställande ångfartyget S/S Julius Caesar. Det är en gouachemålning på papper med grå passepartout inom glasad guldram. Vi ser fartyget avbildat från sidan i ett  dramatiskt hav med höga vågor. Det finns en monogramsignatur i  vänstra hörnet, men vi har tyvärr inte lyckats identifiera konstnären.

I vår museisamling finns ett flertal skeppsporträtt. Kanske inte så konstigt eftersom Helsingborg trots allt har ett förflutet som betydande sjöfartsstad. Ofta är det dramatiska historier som de avbildade skeppen bär med sig. Vårt senaste förvärv med ångfartyget S/S Julius Caesar Helsingborg är inget undantag.

Fartyget byggdes 1870 av Denton, Gray & Co, West Hartlepool, England och hette då S/S May.

Redan efter några år, 1873, höll det på att gå illa för fartyget som strandade i Aspöfjärden på väg till Oxelösund med järnvägsmateriel i lasten och fartyget dömdes ut. Men efter nästan ett år lyckades man ändå bärga fartyget och bogsera det till Stockholm.

Väl framme i Stockholm såldes fartyget till Rederi AB Julius Caesar och reparerades för en hög kostnad. I samband med detta döps båten om till S/S Julius Caesar. Samma år, 1885, på resa till Le Havre sprang fartyget läck i isen i Stockholms skärgård och fick repareras i Malmö.
Några år senare, år 1878, på resa från England till Stockholm strandade fartyget återigen, denna gång vid Skagen. Hon fick då dras loss av bärgningsfartyg.
Ett redarbyte sker 1880. År 1882 består lasten av spritfat som började brinna vid ett uppehåll i Neufahrwasser. Elden lyckades släckas, men en man blev svårt brännskadad. Samma år säljs fartyget till Ångfartygs AB Svenska Lloyd, Göteborg.
På resa från Göteborg till Rouen råkade fartyget ut för mycket hårt väder. Kommandobryggan slogs sönder och både navigationshytten och livbåtarna spolades bort tillsammans med delar av lasten. Fartyget bogseras till hamn och fick repareras igen.
År 1896 hamnar båten i Helsingborg när den köps in av Rederi Nordsjön Helsingborg.

Allt verkar vara frid och fröjd några år, men 1905 kolliderar Julius Caesar med skonaren Valdemar, ost om Kapelludden. Skonaren sjönk och två man omkom. Julius Caesar verkar dock ha klarat sig.
År 1912 döps båten om till Norrmalm efter ett ägarbyte och hamnar i Stockholm igen. Efter några år säljs sedan fartyget till ett rederi i Göteborg och får namnet Maj.

1917 kolliderar fartyget med ångaren Olof av Ystad som sjönk. Ett år senare 1918 tar dock historien slut för vår båt. Fartyget grundstöter på väg mellan Göteborg och London och förliser och är utom räddning. Besättningen kunde dock räddas.

Dramatiken för S/S Julius Caesar tog därmed slut, men målningen som numer är införlivad i museisamlingen vittnar om det händelserika halvsekel som fartyget utstod.

Länk till museidatabasen.

Utgrävning av Sankt Clemens medeltida kyrka med Margareta Weidhagen Hallerdt

I samband med att det skulle anläggas fjärrvärme i centrala Helsingborg, tog Helsingborgs museum tillfället i akt att genomföra stadsarkeologiska utgrävningar vid ett antal platser i stadskärnan. Under sent 1950-tal och 1960-talet ledde medeltidsarkeologen Margareta Weidhagen Hallerdt ett stort antal av dem. Margareta kom genom sina år på Helsingborgs museum att bli fundamental för uppbyggandet av den stadshistoriska samlingen vid museet.

Berättelsen om utgrävningen och om Margareta Weidhagen Hallerdt har gjorts av studenten Julia Utzon under praktik på Kulturmagasinet inom ramarna för museologikursen ABMA19 på Lunds universitet under vårterminen 2021.

Margareta Weidhagen

T.v. Margareta sittande i schaktet vid en utgrävning vid Mariakyrkan. HeM DIG_2005_045
T.h. Utgrävningen av det så kallade Brända huset vid Kärnan. HeM DIG_2004_237

Margareta Hallerdt (tidigare Weidhagen)

30 April 1927- 4 Juli 2018.
Föddes och växte upp i Lund.
Utbildade sig till arkeolog vid Lunds universitet. Verkat som museipedagog, intendent, antikvarie och museichef på bland annat Sundsvalls museum, Skånes hembygdsförbund, Helsingborgs museer och Stockholms medeltidsmuseum.

Den medeltida kyrkan Sankt Clemens

Under lång tid hade man vetat att det legat en kyrka på platsen, då det i Tyge Krabbes inventering år 1537 skrevs att man brutit bly av Sankt Clemens kyrka. Det stämmer väl överens med tiden för reformeringen i Danmark år 1536, då många kyrkor revs eller gjordes om. En utgrävning genomfördes av Sankt Clemens gata redan under tidigt 1900-tal, då man hade dokumenterat stenkyrkans grundmurar. När man under sent 1950-tal fick chansen att undersöka platsen igen, blev det den till den tidpunkten största utgrävningen som genomförts i Helsingborg. Under 1958-1962 ledde Margareta Weidhagen Hallerdt utgrävningarna av Sankt Clemens medeltida kyrka med tillhörande gravar. Kyrkan låg på den södra sidan av den nuvarande Sankt Clemens gata.

Sankt Clemens gata 32

Fotografi på utgrävningsplatsen, Sankt Clemens gata 32 av S:t Clemens kyrkogård. Utsikt mot Kärnan. Taget av Otto Holmström år 1958. HeM 63-592

Sankt Clemens gata 36

Foto från utgrävningsarbetet, Sankt Clemens gata 36. På fotografiet kan delar av kyrkans grund ses. HeM 63-801

Utgrävning där långhuset samt norra partiet av tillbyggnader till kyrkan låg. HeM 63-740

T.v. Uppmätning av långhusgrund av stenkyrkan som revs 1536. Bilden visar även upp teamet som var mest aktivt under utgrävningarna vid Sankt Clemens. Från vänster ses Sven Thulin, Margareta Weidhagen Hallerdt, Knut Svensson och Lasse Pettersson. HeM 63-767
T.h. Utgrävningsgänget på ölpaus? HeM 63-1516_1

Sankt Clemens gata 38

Utgrävning vid Sankt Clemens gata 38. Personer i bild: Sven Thulin, Margareta Weidhagen Hallerdt och Lasse Pettersson. HeM 63-768

Fält- och fyndlåda

Under utgrävningarna använde Margareta bland annat en stor sockerlåda i trä som fält- och fyndlåda. Där samlade hon fynd och jordprover i behållare som fanns tillgängliga, till exempel bakpulverburkar. HeM 919-2019

Fyndlåda

En del av det som låg i Margaretas fältlåda efter ompackningen som gjordes Kulturmagasinet. Det är skärvor av keramik och andra fragment av lösa ting som hittades. Se innehållet i fältlådan här.

Vad fann man?

Under utgrävningen blev bilden av kyrkans storlek och placering i stadsbilden tydligare, men utgrävningen visade också att stenkyrkan nog var äldre än man tidigare hade trott. Äldre datering för kyrkan var 1100-talet – men efter att man i en av gravarna från stenkyrkans tidigaste del hittade ett skattfynd bestående av mynt som numismatiskt daterats till ca 1060-talet kunde man alltså bakåtdatera ytterligare några decennier.

Man fann även bevis för att där funnits en träkyrka på platsen, vilket är fallet för de flesta skandinaviska kyrkor. Stavkyrkan (träkyrkan) har daterats till 1000-talets första hälft och tros ha uppförts på order av Knut den store efter att han varit på en pilgrimsresa till Rom. Stavkyrkan revs för att uppföra stenkyrkan på platsen, vilket tros ha varit i mitten av 1000-talet. Stenkyrkan stod sedan kvar till 1536. Det går idag att se platsen för kyrkan på Sankt Clemens gata, då man lagt ut gatsten i form av kyrkans konturer i marken.

St Clemensgata idag

Stenläggningen på Sankt Clemens gata. Fotograf: Anna Bank.

Margareta vid utgrävningen år 1958

Margareta vid utgrävningen år 1958. HeM 95-2009:1

Under utgrävningen fann man ett antal gravar och tillhörande gravfynd. Gravgåvor var relativt ovanliga, då man enligt den kristna tron vid sin död skulle separeras från den jordiska världen. Gravfynd hittades endast i 26 av 441 gravar vid utgrävningen av Sankt Clemens och kyrkogård (som grävdes ut vid ett senare tillfälle under 1980-talet). De människor som begravts inne i kyrkan var oftast betydelsefulla för församlingen: exempelvis präster och patroner – alltså människor från medeltidens övre ständer. Ju närmare kyrkan du begravdes, desto förnämare var du.

Skelett

T.v. Fotografi av grav CCXL (se spridningskarta nedan). HeM 63-719
T.h. Fotografi av gravar CXXVIII – CXXXIII, under utgrävningen (Kan ej ses spridningskartan). HeM 63-1470_3

Skiss spridningenSkiss och spridningskarta över stenkyrkan Sankt Clemens. På kartan kan man se var kyrkomurarna låg och hur gravarna var placerade i relation till kyrkan. Bild ur Helsingborgs museers arkiv: Margareta Weidhagen-Hallerdts samling.

Margareta och Knut Svensson rengör ett kranium. HeM DIG_2004_273

Fynd

T.v. Gravfynd daterat till 1396-1400. Lutspelande silverfigur, dess exakta användning är okänd men någon typ av berlock eller del av sigill. Osäkert exakt vilken av gravarna det här fyndet tillhörde, men mest troligt grav CLXI. HeM 746-59
T.h. Gravfynd, bältesbeslag av koppar. Hittades i grav CCXXXIV (se spridningskarta), vilket var en mansgrav som låg i kyrkans långhus. HeM 708-59

Den efterföljande bearbetningen av utgrävningen gjorde Margareta inom ramarna för sina forskningsstudier. Resultaten kom att ingå i en otryckt licentiatavhandling i medeltidsarkeologi. Utgrävnings- och forskningsresultaten var efter utgrävningen alltså oåtkomliga under lång tid. Men år 2010 kom boken S:t Clemens kyrka i Helsingborg: medeltida monument och människor som hon skrev under redaktion av Peter Carelli och som gavs ut av Dunkers kulturhus i Helsingborg.

Vill du se mer av Margareta och de stadsarkeologiska utgrävningarna i Helsingborg? Margareta var utgrävningsledare även vid exempelvis Brända huset vid Kärnan.

HeM DIG_2005_050

Pålsjö mölla öppnar upp

Pålsjö mölla öppnar åter igen för besökare från och med möllornas dag den 4/7 13:00-16:00. Därefter är möllan öppen söndagar 13-16 fram till och med 29/8. Dock är besöksmålet begränsat. Möllebostaden håller stängt tillsvidare medans kvarndelen med kvarnhjul visas för besökare av Helsingborgs museiförening. (mer…)

Nytt i samlingen: Kronprinsessan Margaretas kärra

Kronprinsessan Margareta med barnen Gustaf Adolf, Sigvard, Ingrid, Bertil och Carl Johan. HeM 8295-2008.

När Margareta av Storbritannien gifte sig med den blivande Gustaf VI Adolf av Sverige år 1905, fick de slottet Sofiero i bröllopsgåva. Slottet, som byggts på 1860-talet, var nedgånget men kronprinsessan såg dess potential och lär ha sagt att platsen hade en av de vackraste utsikterna i världen.

Förutom att slottet restaurerades, lades mycket arbete på att få den omkringliggande parken att blomma. Och det är här som kärran på bilden kommer in. Den var nämligen ett omtyckt redskap i slottsträdgården och användes för alla möjliga ändamål. På kärran lastades nyskördad frukt, grönsaker, tunga växter och barn med trötta ben kunde få skjuts på den. Kärran finns också avbildad med målartillbehör på och den står då bredvid kronprinsessan som sitter vid sitt staffli.

I många år stod kärran bortglömd i ett kostall på Sofiero gård men hittades åter i mitten av 1990-talet. Genom en gåva av Sofiero Slott och slottsträdgård är den nu del av Helsingborgs museisamling.

Margaretas kärra efter att den kommit till Helsingborgs museer, nu med inventarienummer HeM 5763-2021.

Bild på kärran från boken ”Vår trädgård på Sofiero” av kronprinsessan Margareta (nyutgåva 1995, Stockholm: Info Books)

Utlysning konstnärlig gestaltning utemiljö

Är du bildkonstnär och skulle vilja göra en gestaltning som ingår i ett mer demensvänligt Helsingborg och som ska vara klar redan om ett år? Har du erfarenhet av gestaltningsuppdrag utomhus? Läs mer om och skicka in din intresseanmälan till vår senaste utlysning för ett gångstråk ut mot Gyhultskogen i Mariastaden senast den 26 maj. Du ansöker här.

Uppdrag
Inom projektet ”Demensvänligt Helsingborg”, som arbetar med kunskapsspridning om demens och demensvänliga utemiljöer, söker vi nu på uppdrag av Mark- och Exploateringsenheten, inom Stadsledningsförvaltningen Helsingborgs stad, en konstnär/konstnärsgrupp till ett utomhusuppdrag.

Uppdraget gäller ett gångstråk i östra Mariastaden från SilviaBo, entreprenören BoKloks boende med särskilda anpassningar för personer med demenssjukdom, ut mot Gyhultskogen. Gångstråket, nu endast en gångbana av stenmjöl, kommer att gestaltas av en landskapsarkitekt och nu upphandlas även konstnärlig gestaltning. Den konstnärliga gestaltningen, som kan bestå av exempelvis 2-4 delar, ska placeras i anslutning till stråket, men det står konstnären fritt att välja dessa platser.

Temat för stråket är Svensk natur och konceptet är ”Metamorfos av natur”. Stråket har fyra platser, Solplatsen, Utkiksplatsen, Gläntan och Skogen, som utgör en form av förvandling och är tänkta att upplevas allt vildare, ju längre bort från bebyggelsen en rör sig.

För detta uppdrag är det av särskild vikt att den konstnär som tilldelas uppdraget är genuint intresserad av att arbeta med denna specifika målgrupp och dess förutsättningar. Det finns också en önskan om att den konstnär som tilldelas uppdraget ska involvera brukargruppen, exempelvis genom workshop, dialoger eller dylikt.

Hur: Läs mer och skicka in din intresseanmälan på Konstpool. 

När: senast den 26/5 vill vi ha din intresseanmälan via Konstpool och senast i april 2022 ska gestaltningen stå monterad och klar.