Charlotte Wanningers tolkningar av väggmålningar

Sedan 2017 har ArtStreetHbg arbetat för att utveckla gatukonsten i Helsingborg. Förutom att sätta mer färg på Helsingborg, är ett av målen att bidra till ökad rörelse i staden.

Charlotte Wanninger, som driver företaget Talking shoes walking art, blev i år tillfrågad av Helsingborgs stad om hon ville tolka åtta av stadens väggmålningar på sina konstskor. Skorna ställdes sedan ut på Dunkers kulturhus.

Charlotte som älskar färg och tokiga mönsterkombinationer målar på allt från sneakers till mobilfodral åt sina kunder och hon tackade ja till uppdraget.

Efter utställningen valde vi, i samråd med Charlotte, två par som togs in till Helsingborgs museers samling.

Den ena paret är en tolkning av Levi Jacobs väggmålning ”The Söder wall”. Så här skriver Charlotte:

The Söder Wall visar enligt Levi “en samling personer som har kul tillsammans”. I min tolkning bestämde jag mig för att gå lite mer bananas i färgvalet. Och skruvade i vanlig ordning upp färgvolymen till max, lade till några blixtrar (för vem älskar inte det?). Och ett litet fint budskap är ju aldrig fel så på ena skon står det: ”The world is full of kind people” och på den andra: ”If you can’t find 1, b one”. På hälarna hamnar orden så att det stavar ut: ”ONE PEOPLE”. Fint va!? Såååå fint tycker jag! Och jag tänker att det passar så bra in på söder där det är en härlig salig blandning av människor och kulturer. Men till syvende och sist så är vi ju samma skrot och korn.

Det andra paret är en tolkning av Ilse Weisfelts väggmålning ”Mr Fisherman”:

Tanken är att den ska symbolisera Helsingborgs närhet till havet. Så min tolkning får bli en homage till alla fiskare och deras historia. Skorna har fiskar framtill och fiskenät på utsidan av skorna. På insidan av skorna står det: ”I fish to scratch the surface of those mysteries, for nearness to the beautiful, and to reassure myself the world remains.”. Fint tycker jag och så passande i dessa turbulenta tider då vi verkligen behöver naturen som en form av konstant att hålla fast i.

Ny bok om Kärnan

Kulturmagasinet/Helsingborgs museer har i samarbete med Helsingborgs museiförening producerat nummer 41 i bokserien Kring Kärnan. Kulturmagasinets medarbetare har bidragit både med artiklar och i redaktionella gruppen.  Utgångspunkten för flera av artiklar är föremål och kunskap ur Helsingborgs museers samling och arkiv.

Helsingborgs museers årsbok Kring Kärnan har för första gången  Kärnan, som fyller ca 700 år, som tema och under titeln: Kärnan Från dansk riksborg till svenskt kulturarv berättas Kärnans långa historia. Från kungabostad i Helsingborgs slott och centrum i en större befästningsanläggning till symbol för Helsingborg och populärt motiv bland både företag och konstnärer. Boken innehåller sex innehållsrika artiklar, där ny forskning varvas med vackra motiv ur Helsingborgs museers samling:

Joakim Thomasson presenterar Kärnans och den omkringliggande borgens tillblivelse och utveckling. Tornet sätts i sitt sammanhang, både med hjälp av platsens topografi och dåtida politiska händelser.

Caroline Arcinis bidrag presenterar resultaten från bland annat undersökta medeltidsgravar som hjälper oss förstå så vardagliga levnadsbetingelser som kroppslängd och sjukdomar, men också avrättningar.

Vivian Etting tar oss, bland annat med de skriftliga källornas hjälp, in bakom murarna på ett kungligt slott och ger läsaren bilder av borgliv under senmedeltiden.

Thomas Roth skriver om rivningen av befästningen. Tomrummen efter den stora försvarsanläggningen har med tiden blivit till stad och park, men spår efter den anas än idag på sina håll.

Karin Gustavssons text handlar om tiden efter att Kärnan mist sin militära och kungliga roll och blivit till ruin. I och med renoveringen 1893-94 minskade inte attraktionskraften utan ett nytt kapitel kunde ta sin början – idag är tornet ett väl inarbetat besöksmål.

Birgitta Witting skriver om hur Kärnan flera gånger avbildats i konsten och som logotyp för stad, företag och idrottsklubbar. Källan hon öser ur är riklig – Helsingborgs museers samling och arkiv.

Boken kostar 350:- och kan köpas i Kulturmagasinets reception, Fredriksdal museer och trädgårdar.

Ralph Nykvist

Fotograf Ralph Nykvist har donerat sitt livsverk till Helsingborgs museers samling. Materialet består av hela Ralphs produktion av fotografier i både svartvitt och färg från 1962 fram till och med 2010.

Ralph Nykvist är född 1944 i Landskrona. Med boken ”I Sverige”, som innehåller Ralph bilder tagna emellan 1964-76, skrev han in sig i den svenska fotohistorien som gatufotograf. Han hade tidigt fotografering som hobby. Sin bana som fotograf började han redan som 16 åring då han fick anställning som reproduktionsfotograf på en kliché- och reklamfirma. Ralphs fotokunskap har han fått genom att ständigt ha kameran till hands och att tillbringa mycket tid i mörkrummet. Han har jobbat som pressfotograf och som frilansfotograf. Genom sina uppdrag har han rest och tagit bilder i hela världen. Ett reportageuppdrag för tidningen ETC ledde fram till att Ralph gav ut sin andra bok 1991, tillsammans med Anders Petersen, från karnevalen i Venedig. Förutom sina fotografuppdrag har Ralph skrivit om fotografi i över trettio år i tidningen FOTO och intervjuat ett stort antal fotografer.

Ralph tar ögonblicksbilder på saker som händer när vi andra inte tittar. Det är vardagsbilder som är tagna både inom- och utomhus. Ralph närmar sig motiven med ödmjukhet och med en vaken blick för de där vardagliga detaljerna och ögonblicken som de flesta av oss missar.

Ralph med sin kamera är välkänd på Helsingborgs gator då han bott i staden i många år. Numera är Ralph bosatt i Malmö.

Nytt inköp: Pålsjö fajans

Helsingborgs museer har nyligen köpt in en alldeles särskild skål från Pålsjö fajansfabrik (1765-1774). Skålen är ett unikt fajansföremål i glaserat lergods. Den är nu ett av endast få bevarade föremål från verksamheten på Pålsjö gård.. Idag finns endast ett tjugotal hela föremål bevarade: nio av dessa finns nu i Helsingborgs museers samling, förutom ett stort antal skärvor samt rekonstruerade föremål som härrör från en utgrävning år 1911-12 vid Pålsjö fajansfabrik.

Tack vare ekonomiskt stöd från Helsingborgs museiförening har Helsingborgs museer nu lyckats köpa skålen som har tillhört samlaren och keramikexperten Joakim Bengtsson. Joakim har haft skålen i sitt hem ”Gamla kassan” i Landskrona där föremålen auktionerades ut. Den ropades in för 34 000 kronor plus avgifter.

Skålen, som är cirka 12 cm hög och 16,5 cm i diameter, är unik då den har en annorlunda brun glasyr, som skiljer sig mot övriga funna fajansföremål från Pålsjö gård.

Historien bakom den lilla skålen är följande:
År 1765 fick den unge juristen Michael Andreas Cöster egendomen Pålsjö gård i gåva av sin mor, Öllegård Maria Bromé. Hon hade i sin tur erhållit egendomen som testamentarisk gåva av makens kusin, Petter Pihl år 1759.

M.A. Cöster var fostrad i frihetstidens anda. Landets invånare uppmanades att ”bidra till landets förkovran, söka naturens dolda skatter och medverka till deras förädling.” Full av entusiasm tog M.A. Cöster stora lån och lät rusta upp gård och egendom. Han säger i en skrivelse att lyckan tillskyndat honom den skönaste i riket belägna fastighet. Han började också leta kolfyndigheter på ägorna och fann dem efter flera år. Över stenkolsflötsen fann man lerarter av hög kvalitet som vid provbränning i Köpenhamn visade sig lämpliga för fajanstillverkning. År 1765 anlades en liten fabrik på ägorna där det tillverkades fat, skålar, terriner, vaser med mera i framför allt ljusgult fajansgods, överdraget av en vit tennglasyr.
På ägorna fanns också ett slipstensbrott som gav avkastning bland annat genom export till Norge.

Många faktorer bidrog till att fabriken lades ner nio år senare. M.A. Cöster hade ansökt om lån och tillverkningsprivilegier för fajansfabriken, men ärendet drog ut på tiden. Cöster beviljades ett lån på 12 000 daler, men fick endast hälften. De resterande ville man avvakta med. Trots upprepade försök att få den resterande summan skulle det dröja och då var det försent. C.M. Cöster hade också belånat gården, lånat av kyrkan och av en dansk adelsman. Det var dessutom svårt att få avsättning för fajansgodset, då det importerade engelska flintgodset blev allt populärare.

År 1774 upphörde tillverkningen och Pålsjö såldes då M.A. Cöster blivit borgmästare i Växjö. Skulden till manufakturfonden tvingade Cöster att starta en ny porslinsfabrik i Växjö, men fabriken bar sig inte. Det lån han tog 1779 med möbler och husgeråd som pant kunde inte återbetalas så panten fick säljas. Samma år lades Växjöfabriken ner. År 1783 såldes fastigheten med alla inventarier, men en skuld på nära 2 000 riksdaler kvarstod och Carl Michael Cöster fick sitta i byhäktet. Efter tiden i byhäktet återinträdde Cöster sitt ämbete som borgmästare men avled ganska snart, 1786.

Fajans är poröst lergods överdraget med tennglasyr (Wikipedia).

Högsäsong för rengöring av offentlig konst

Helsingborgs stad har många offentliga konstverk som kan ses på gator och torg men det finns också konst på skolor, äldreboenden och liknande verksamheter som inte är öppna för allmänheten. För att vår konst inte skall förstöras eller se försummad ut arbetar en av Kulturmagasinets konservatorer löpande med att vårda verken.

Konservatorn håller ordning på alla konstverk och deras tillstånd genom att arbeta efter en prioriterad lista, dessutom dokumenteras allt arbete med text och bilder. Under sommaren är det högsäsong för vård av utomhuskonsten; då packar konservatorn bilen med utrustning och åker runt till de olika verken. I sommar har det varit fokus på verk gjorda av brons. Dessa blir ofta fläckade av fågelbajs, smuts och avlagringar när de står utomhus. Inledningsvis tvättas verken noggrant, därefter tas envis smuts bort med bambupinnar eller tops med lösningsmedel. Man kan inte använda för hårda eller vassa verktyg, då riskerar man skada patineringen, det vill säga den brun- eller grönaktiga yta som verket fått genom kemikalier efter gjutning. På grund av tidens tand skiftar ytan i olika nyanser, dessa skiftningar är en del av verkets naturliga åldrande och är inte något man tar bort. Finns det färgförändringar som stör utseendet kan man retuschera dessa med en blandning av pigment och vax. Avslutningsvis behandlas bronsen med vax som skyddar ytan och ger en djupare lyster. Arbetet med vaxning kräver torrt och gärna varmt väder, därför bjöd både juni och augusti i år på perfekta förutsättningar.

Konstverk:
1. Parapeten, Gångspelet, Risto Karvinen, 1994
2. Bruksgatan, Modell av gamla stadsteatern, Thomas Nordbäck, 2013
3. Rausings torg på Råå, Byst av Ruben Rausing, Thure Törn, 1988
4. Hamnplan på Råå, Gosse med båt, Artur Johansson, 1959
5. Stattena vårdboende, När du går förbi, Linnea Jörpeland, 2005

Före

Efter

Före

Efter

Före

Efter

Före

Efter

Före

Efter

Följ med ner i magasinen

I våras kunde du som var nyfiken följa med ner i magasinen, via Rampljus, för att få se mer av donationen som vi fick av Zoégas tidigare i år. Rampljus är en serie som Helsingborgs stads kulturförvaltning producerade för att alla skulle få tillgång till kulturen, runt om i Nordvästra Skåne, när pandemin var som mest utbredd. Allt för att man skulle kunna ta del av spännande inslag hemifrån soffan. Missade du det? Kika på avsnitt två och träffa vår kollega My som berättar mer cirka 22 minuter in i avsnittet.

Personligt: urval av konst och ting som blivit museiföremål 2015-2020

På Kulturmagasinet/Helsingborgs museer finns föremål, fotografier och konst från olika tider. Det som samlas in idag blir morgondagens historia.

Men hur går själva insamlandet till? Och vad är det som museet väljer att skriva in i samlingen?

Utställningen ”Personligt” bygger på föremål, fotografier och den konst som blivit en del av Helsingborgs museers samling de senaste åren. Urvalet av nyförvärven är gjorda av människor som arbetar med samlingen på olika sätt på Kulturmagasinet/Helsingborgs museer och på Dunkers kulturhus. Föremålen är valda av både yrkesmässiga och personliga skäl.

Ett kedjebrev, möbler från Helsingborgs stadsbibliotek och flaggor från Helsingborgs första prideparad – utställningen innehåller skiftande föremål som väcker olika tankar och minnen.

Kanske hittar du din egen personliga favorit?

Utställningen visas på Dunkers kulturhus  3.9-25.10 -2020

Nytt inköp till samlingen

Ett av de senaste inköpen till samlingen är en etsning av konstnären Lone Recht, född 1952.

Verket heter Gestaltning V och ingår i en serie på nio verk.  I serien står människans symbios med naturen i fokus. Lone, som har ett stort engagemang i klimatfrågor, utgår ofta från naturen i sina motivval. Här har hon utgått från familjen, mänskligheten och naturen.

Sin konstnärliga bana började Lone med textil inriktning, men kom med tiden att intressera sig mer för och ägna sig åt koppargrafik. Kanske var ett av skälen till detta kontakten med Bertil Lundberg under 1980-talet. Lundberg var professor vid grafikskolan Forum i Malmö och räknas som en av de stora inom konstgrafik. Han blev en viktig mentor för Lone. Genombrottet i karriären kom 1991 med utställningen på Konstfrämjandet, Galleri S:t Gertrud i Malmö. Vid denna tidpunkt startade också samarbetet med Ateljé Larsen i Helsingborg, ett världskänt tryckeri för just koppargrafik.

Genom detta samarbete skapades en experimentell miljö där Lone kunde utvecklas med hjälp av den senaste tekniken inom grafik.

Lones bilder är till stor del beroende på den teknik hon använder. Hon jobbar med tjocka kopparplåtar. Hon bearbetar dess olika lager och skapar på detta sätt en väldig djupverkan i bilden.

Idag är Lone en etablerad konstnär med ett stort antal separat- och samlingsutställningar bakom sig både i Sverige och i övriga Norden.

Öppning av ny utställning

På fredag öppnar vi upp en ny utställning med namnet Öppet magasin. En plats där vi har valt att exponera en del av samlingarna för publik, en ny utställning för allmänheten helt enkelt. Öppet magasin slår upp portarna klockan 13.00 och du hittar den i Fredriksdals stadskvarter mittemot Kulturmagasinet.

Temat för utställningen är resor och rörelse. Ett ämne som varit minst sagt aktuellt våren 2020 i ett världsläge där vi helt plötsligt har fått begränsa vårt annars frikostiga resande. Både inrikes och utrikes. Lagom till att de europeiska länderna börjar att öppna upp för turister igen öppnar även Kulturmagasinet upp sin nya utställning Öppet magasin. Tajmingen kunde inte varit bättre. Ibland sker bara saker i rätt tid av en slump.

Så vad kan du då se i Öppet magasin? Hur har resväskor och koffertar sett ut under årens lopp? I utställningen kan du se hur de utvecklats under tid. Du kan även se cyklar från olika tidsepoker, en hel lastbil eller vad sägs om en riktigt tjusig bil från 1920-talet? Detta är endast några exempel av vad det bjuds på, föremålen berättar om lokalhistoria och stadens materiella kulturarv. Och förutom att temat är rätt i tiden visar det även på ett existentiellt värde som handlar om de möjligheter som resa och förflyttning innebär. Hur det påverkat vår relation till tid, livet och andra människor.

Öppet magasinet öppnar klockan 13.00 26 juni i stadskvarteret på Fredriksdal museer och trädgårdar och håller öppet fram till och med Mikaeli marknad 27 september.

Magnus Stenbockstatyn konserveras

Redan 1807 började diskussionen om att resa ett monument över Magnus Stenbock och 1886 påbörjades en insamling bland allmänheten samtidigt som det beslutades att det skulle vara ett ryttarmonument. 3 december 1899 stod den på plats och invigdes. Just nu håller man på att konservera den över 100 år gamla statyn mitt i stan.

Sedan dess har statyn flyttats på grund av att den orsakade trafikproblem men sedan 1959 har den stått där den står idag. I måndags startade konserveringen av Magnus Stenbockstatyn på Stortorget. Det är metallkonservator Helena Strandberg som tillsammans med sitt team konservatorer skall se till att Stenbocken återfår sin forna glans. Skulpturens ärggröna patina har med åren blivit svartfläckig av föroreningar från bland annat avgaser. Att ta bort dessa utan att skada det gröna lagret undertill är ett precisionsarbete. Inledningsvis kommer ytan att blästras med ett extra mjukt blästermedel av aprikoskärnor. Därefter arbetar konservatorerna med verktyg för att jämna ut färgskiftningar i ytan. Även svärdet som är knäckt skall åtgärdas. Till sist kommer statyn att vaxas så att ytan blir blank och får en djupt grön lyster. Arbetet kommer att pågå till slutet av september. Även stenfundamentet är i behov av konservering vilket kommer att ske nästa år.