Barnens konstrunda

Vad är egentligen konst? Finns den i olika former, kan den se ut som helst och kan två personer se samma sak i ett konstverk? Barnens konstrunda är en audioguide av och för barn som vill upptäcka en del av stadens offentliga konstverk. Motion, kunskap och inspiration i ett helt enkelt.

Barnens konstrunda är en audioguide, i appen Guide Helsingborg, där barn får hjälp att upptäcka konsten i Helsingborg och som möjliggör olika sätt att uppleva den på. Man får chans att både se statyer och skulpturer som barnen kanske har sett förut eller så är det första gången de upptäcker dem. Vissa kanske man inte ens tänker på är konst. Guiden möjliggör med andra ord att upptäcka på konst som finns med i rundan men på vägen mellan de olika verken kanske man upptäcker annan konst på vägen. Förhoppningen är att få fler att upptäcka den offentliga konsten som är till för alla och som förhoppningsvis leder till nyfikenhet och eftertanke.

Manuset är framtaget av Kulturmagasinet efter samtal med barn från Elinebergskolan årskurs ett och Hostagårdsskolan årskurs tre under vårterminen 2020.

Inläsare är Jonna Hyttfors och Anna Jönsson.

Barnens konstrunda finns i appen Guide Helsingborg under Rundturer. Guide Helsingborg är gratis att hämta och finns för både iOS och Android.

Konstnärer sökes

Under 2021 kommer Helsingborgs stad påbörja byggnationen av ett nytt vårdboende för äldre i Rydebäck och nu kan du som professionellt verksam konstnär lämna in din intresseanmälan för skissuppdrag via Konstpool.se.

Det finns två olika konstnärliga gestaltningsuppdrag att söka.
Uppdrag 1: konstnärlig gestaltning till vårdboendets samlingssal med möjlighet att också använda anslutande terrass och/eller trapphall.⠀ ⠀

Uppdrag 2: konstnärlig gestaltning till vårdboendets vandringsgång för dementa och/eller innergård och/eller orangeri.⠀ ⠀

Några förutsättningar att tänka på:
Konstverken ska fungera att ta del av med en demenssjukdom (dvs med en nedsatt kognitionsförmåga).⠀ ⠀

Exakt placering av de konstnärliga gestaltningarna bestäms i samråd med konstnärerna som skissar, vi har därför enbart angett de platser som möter flest boende som en utgångspunkt.⠀ ⠀

Vi ser gärna att du som lämnar in din intresseanmälan är verksam inom samtidskonstområdet genom t ex utställningar och vi välkomnar konstnärer som inte tidigare genomfört gestaltningsuppdrag att också söka.⠀ ⠀

För mer information om uppdragen se länkar.⠀ https://www.konstpool.se/sv/calls/view/6021048bc64b06039b7b4236

https://konstpool.se/sv/calls/view/601d22a6c64b06039b7b0fb9

Välkommen med din intresseanmälan senast den 11 mars 2021.⠀

Bengt Orup x 2

Helsingborgs museers samling har berikats med två av Bengt Orups glasserier: den välkända Party och den mer okända BAR, som första gången visades under H55.

Bengt Orup föddes år 1916 i Lindesberg. Från år 1941 bodde han och verkade i Domsten, där han levde till sin bortgång år 1996. Orup var verksam både som konstnär och som glasformgivare. Han är en av Sveriges mest framgångsrika modernister och konkretister och är vida känd.

Under två perioder (1952-1962 och 1967-1973) var han konstnärlig ledare på Johansfors glasbruk. Där formgav han sina ikoniska femtiotalsserviser Strikt, Party, Stripe, Chevalier m.fl. Under åren 1963-1966 var han knuten till Hyllinge glasbruk.

Serien Party skapades år 1953 och var en av Orups tidiga servisserier. Serien bär Orups karakteristiska ränder och gjordes i flera färgställningar. Helsingborgs museers förvärv går i vita och blå ränder.

BAR skapades år 1955 och visades första gången under utställningen H55 i Helsingborg, extra roligt tycker vi, då serien har en tydlig stadshistorisk anknytning.

Anders Zorn och Mrs Symons

26 januari 2021. Ett av våra mest kända och beresta konstverk är Anders Zorns målning Mrs Symons. Målningen har åkt världen runt med bl.a. USA som destination ett flertal gången samt varit i Tyskland och i våra nordiska grannländer.

Nu är det dags för den att bege sig till Nationalmuseum i Stockholm och deras stora Zornsatsning som har fått namnet ”Zorn – en svensk superstjärna”. Utställningen uppmärksammar konstnärens bortgång för 100 år sedan och kommer att visa ca 150 verk. Utställningsperioden är 18/2-29/8 2021.

Porträttet av Mrs Symons är målat under vintern 1888-89 i Paris. Det är lite speciellt eftersom det räknas som ett av de första oljemålade porträtt som Zorn utförde. Zorn var från början akvarellmålare och nådde tidigt framgångar som sådan. Efter några kringresande år flyttade han 1888 till Paris, där han övergick till att måla i olja och blev snart lika skicklig att måla i denna teknik som i akvarell.
Tyvärr vet vi inte så mycket om Mrs Symons bara att hon troligen var engelsk eller möjligen skotsk och att hon ingick i vänkretsen kring Zorn.

Anders Zorn var en mycket uppskattad och populär porträttmålare. I sitt konstnärskap reste han väldigt mycket över hela världen. Han var bland annat sju gånger i USA och målade både presidenter, företagsledare och societetsfolk.

Redan förra året, 2020, skulle utställningen blivit av, men på grund av pandemin sköts den fram till i år. Nu görs, trots rådande pandemiläget, ett nytt försök som för Nationalmuseet initialt innebär digitala satsningar och en förhoppning om att kunna öppna för besökare så fort det blir möjligt.

Christina 2021-01-25

Nya konstinköp till samlingen

Helsingborgs museer köper årligen in konst med avkastningen från Peter Bergendorffs fond. I år har museet fokuserat på att fördela inköpen mellan flera konstnärer och formgivare för att under den pågående coronakrisen kunna stötta konstsektorn som drabbats hårt av pandemin.

Jenny Nordberg (f. 1978) är en prisbelönt industridesigner bosatt i Röstånga, nordvästra Skåne. Med fokus på frågor kring hur vi producerar och konsumerar navigerar hon sin praktik mellan konst och design och utmanar samtidens ansvarslösa massproduktioner för att visa att andra vägar är möjliga. Nordberg är också grundaren till SPOK (Samtida produktion och konsumtion) som är en plattform för produktion som syftar till att samla och sprida kunskap om lokala tillverkningsmöjligheter, från slöjd till industri.

Av Jenny Nordberg har museet köpt in två ljusstakar med titeln The Baloney Sandwich, 2019. Under flera år bodde Nordberg bredvid en matbutik med absurt låga priser. Hon funderade länge kring korvmackorna som såldes där. Det var smörgåsar som knappt gick att klassificera som mat: brödet höll i månader och smakade hö, smöret innehöll inget smör, korven var fullpackad av nitrater och antibiotika. Samtidigt arbetade Nordberg med klassiska gjuttekniker. Kunde korvmackan behandlas som ett material istället för mat och fungera som en gjutform? Genom att frysa smörgåsen fungerade det. Korvmackan blev en ljusstake!

Foto: Jenny Nordberg

Linnea Carlsson (f. 1976) är bildkonstnär och bor och verkar i Malmö. Hon arbetar främst med skulptur, teckning och animation och arbetar ofta med frågor som utmanar och prövar gränser. Carlsson ställer ut både i Sverige och internationellt – senast på galleri Thomas Wallner i Simris och Tjörnedala konsthall i Baskemölla.

Av Linnea Carlsson har museet köpt in bronsskulpturen Male Nude (nr 4), 2019, som tillhör projektet med samma namn. I projektet studerar Carlsson den offentliga konsten och de poser män och kvinnor vanligtvis har avbildats i. Vi ser sällan skulpturer av namngivna kvinnor i aktiva positioner i våra offentliga rum, lika sällan som män avbildas anonyma och passiva. Genom att avbilda nakna män i det som vi idag uppfattar som typiska kvinnliga poser undersöker Carlsson vår inlärda förståelse om vad som är kvinnligt och manligt, och belyser hur detta också är något som kan skifta över tid och se olika ut i olika kulturer.

Konstverk, liggande man

Foto: Nils Bergendahl

Leif Holmstrand (f. 1972) är en mångsidig författare, musiker och bildkonstnär som bor och verkar i Malmö. I sitt konstnärskap rör sig Holmstrand mellan möbelbaserade assemblage, digitala fotocollage, ljudinstallationer och performancekonst. Materialvalen är inte särskilt hierarkiskt ordnade: dyra siden-obi har som regel samma uttrycksvärde som hushållsavfall och upphittade skrotföremål. Det queera arvet kan heller inte bortses ifrån. I hans arbete har samarbeten med japanska konstnärer satt tydliga spår. Holmstrand ställer ut och medverkar flitigt i olika arrangemang både i Sverige och internationellt, nu senast på Galleri 54 i Göteborg. Holmstrand är också aktuell med en ny katalog över sitt konstnärskap samt med boken Herrarna och djuren.

Av Leif Holmstrand har museet köpt in två verk: Self-Portrait as Cephalopod, 2017 samt Portrait, 2018. Self-Portrait as Cephalopod är gjord med stora breda tuschpennor på en regnbågsflagga som tidigare har använts som performancerekvisita. Självporträttet, där Holmstrand avbildat sig själv som mollusk/huvudfoting/cephalopod, beskriver han som ett verk som ger ett uttryck för en ”både en glad och självhatisk position, som kanske ekar av min generations internaliserade homofobi, men också av lek och en glädje i att symboliskt överskrida den mänskliga biologin, att vara expansiv och snällt monstruös”.

Portrait är ett digitalt fotokollage som uppkom ur tankar om selfien som magisk ritual och överskridare av t ex persona-ramverk. Bilden är ett måleriskt kollage av selfies, digitalt tecknade på, som ett brädspel och altartavla i modern sekulär magisk shamanistisk privatreligion. Figuren kan ses som en väktare, en skyddsdemon som finns i flimret kring ens ansikte.

Foto: Leif Holmstrand

Nya bevarandeprogram på remiss

Foto från Carlotta: dig_2011_1284.

Under året som gått har vi på Kulturmiljösidan inventerat och klassificerat kulturvärden i Bårslöv, Påarp och Välluv och genom Bevarandeplanskommittén tagit fram förslag till två nya bevarandeprogram. Nu är programmen på remiss och den som har synpunkter eller  värdefull kunskap om bebyggelsen och miljöerna i områdena är välkommen att skicka in detta till oss.

Bevarandeplanskommittén i Helsingborgs stad har sedan 1979 uppgiften att ta fram bevarandeprogram som lyfter fram kulturvärden inom kommunen. Programmen fungerar som underlag för samhällsplanering och för att sprida kunskap och intresse bland boende, fastighetsägare och andra intresserade. Det finns ett tjugotal bevarandeprogram för olika stadsdelar och orter, dessa finns att köpa på Kulturmagasinet och på helsingborg.se

Vi samlar nu in synpunkter och kompletterande information till de två senaste bevarandeprogrammen för Påarp inklusive Välluv samt Bårslöv, som ni hittar här. Har ni gamla fotografier från orten tar vi gärna del av dessa också.
Efter att synpunkterna har kommit in ska programmet bearbetas och layoutas så att kommunfullmäktige kan fatta beslut om att anta programmet under våren 2021.
Kontakta oss senast den 10 januari 2020 via e-post till jessica.jonsson@helsingborg.se eller med post till:
Kulturförvaltningen
Kulturmagasinet, att: Jessica Jönsson
251 89 Helsingborg

Nu rullar de hem igen!

Det har hänt något stort i Helsingborg, motoriseringen har fått konkurrens av gamla hästdragna ekipage. Eller?

Eller nja, konkurrens är kanske att ta i. Men nu har alla museets vagnar flyttats hem till museet efter att ha varit förvarade i externa magasin. Vissa av dem kan du se i utställningen Öppet magasin under säsong. Och alla får en välbehövlig rengöring efter att ha stått stilla under flera decennier. Det har våra konservatorer sett till.

På bilden ser ni en landå, förundrad över stadens nya arkitektoniska underverk.

Helsingborgs stadsteater

Det något märkliga året 2020 har gått till historien på många olika vis. Vi har drabbats av en pandemi, hela länder har satts i karantän och matbutikers hyllor länsades på både pasta och toalettpapper i våras. 2020 har även inneburit att vi spenderat allt mer tid på hemmaplan, vilket resulterat i att vi börjat rensa bland garderober och förråd. Det är inte enbart secondhandbutiker som fått sina lager påfyllda, utan även vi på Kulturmagasinet har märkt av denna ”trend”.

Under året har privatpersoner, företag och andra verksamheter lämnat in otroliga mängder föremål till oss, jätteroligt och berikande tycker vi! Ett av alla dessa förvärv som engagerat oss lite extra, är en samling scenkläder som Helsingborgs Stadsteater (genom scenograf Yvonne Eriksson) skänkte till oss i slutet av sommaren. Totalt handlar det om 38 teaterkostymer som använts på Helsingborgs Stadsteater under 1920-tal fram till 2010-tal. Kostymerna är av olika karaktär och uppsydda för några av teaterns allra mest kända uppsättningar. Det rör sig om ”Trettondagsafton” 1921, ”Macbeth” 1944, ”Henrik IV” 1953, föreställningar under H-55, ”Trettondagsafton” 1971 och ”Körsbärsträdgården” 1980-81.

Helsingborgs Stadsteater har en lång och gedigen historia. Den svenska landsortsteaterns förfall under det tidiga 1900-talet skapade förutsättningar för inrättandet av landets första stadsteater med fast ensemble i Helsingborg 1921. Från mitten av 1700-talet hade det svenska teaterlivet tillgodosetts med resande teatersällskap som färdades mellan svenska landsortsstäder. Sällskapen hyrde in sig på stadens teaterlokal, ofta under ett par sammanhängande månader. Teatersällskapet bodde under tiden i staden, deltog i sociala tillställningar och blev en del av stadens societetsliv. Man spelade teater två-tre kvällar i veckan, och repertoaren var omfattande med omkring 25-30 teaterpjäser på gång samtidigt. Med industrialiseringen och järnvägens genomslag under 1800-talet, kom sejourerna att bli kortare än tidigare. Vid sekelskiftet 1900 kunde besöken liknas vid dagens artistturnerande, med en eller två föreställningskvällar/stad. Arbetslivsrörelsen gjorde entré, även inom teaterbranschen, och fokus riktades bland annat mot teaterlokalernas undermåliga förhållanden. Biosalonger mer modern teknik lockade allt fler besökare och teatern föll i sorti. Teaterkrisen var ett faktum och debatt blossade upp. Efter år av diskussioner och olika lösningsförslag för att rädda landsortsteatern, anhöll Teaterstyrelsen i Helsingborg om att inrätta en fast teaterensemble i Helsingborg. År 1921 bildas således Aktiebolaget Helsingborgs Stadsteater.

Nästa år firar således teatern 100 år, och vi hoppas på att kunna fira detta med fullsatta salonger och nya härliga minnen. Till dess kan ni njuta av sommarens förvärv på vår föremålsdatabas.

Ny spelapp

Några av oss kollegor på Kulturmagasinet har arbetat med en app för Kärnan. Närmare bestämt en spelapp för barn som underhåller lika mycket som den väcker nyfikenhet för historien. Vi har med andra ord sett till att barn kan förena nytta med nöje genom Uppdrag Kärnan.

Uppdrag Kärnan är namnet på vårt nya kunskapsspel som finns att ladda ner gratis till din mobil. Spelet riktar sig i första hand till barn i låg- och mellanstadieåldrarna. Här får de chansen att utforska Kärnan och borggården som den kan ha sett ut en gång i tiden. I Uppdrag Kärnan får ska man hitta gömda skatter och även hjälpa självaste Drottning Margareta, vilket i sin tur leder till en stor kunskapsbelöning på toppen av Kärnan. Samtliga föremål i spelet är en gång uppgrävda på riktigt i eller i närheten av Kärnan. Borggården är sedan länge försvunnen och i den digitala versionen är omgivningarna löst baserade på huvuddragen i det klassiska kopparsticket av Franz Hogenberg och Georg Braun från 1580-talet.

Uppdrag Kärnan finns på svenska, engelska och tyska. Du kan ladda ner appen gratis från App Store och Google Play.

Källna kyrkklocka har återlämnats

Källna kyrkklocka satt från början i Källna gamla kyrka, en medeltida kyrka som revs år 1870. Den flyttades då till den nya kyrkan, som invigdes den 10 december 1871. Kyrkklockan är dock mycket äldre än så. Den gjöts år 1480 av den tyska klockgjutaren Hans Ghyse och har dubbla rader med latinska inskriptioner som enligt en översättning av Anders Cavallin lyder ungefär: ”Ärans konung Kristus, kom med frid. Göts i Herrens år 1480. / Hell himladrottning, moder till änglarnas konung. Maria, jungfrurs blomma, bed för oss.”. Det var inte bara den gamla kyrkklockan som flyttades till den nya kyrkan utan också ytterligare en klocka, en dopfunt, ett dopfat och ett skåp.

År 1937 sprack dock den medeltida klockan och blev därför obrukbar. Efter att ha fått tillstånd från dåvarande riksantikvarien såldes den till Helsingborgs museum och införlivades i museisamlingen. Sedan år 1979 har den emellertid stått deponerad i Källna kyrka.

Och nu har den alltså skänkts tillbaka till Klippans pastorat efter att ha genomgått konservering av vår kulturhistoriska konservator på museet. Så nu är den tillbaka i sin rätta miljö, och går att beskåda i vapenhuset i Källna kyrka.

Klockan före och efter konservering

Sprickan på klockan, efter konservering

Återflytt till Källna kyrka

På plats igen i vapenhuset