Ralph Nykvist

Fotograf Ralph Nykvist har donerat sitt livsverk till Helsingborgs museers samling. Materialet består av hela Ralphs produktion av fotografier i både svartvitt och färg från 1962 fram till och med 2010.

Ralph Nykvist är född 1944 i Landskrona. Med boken ”I Sverige”, som innehåller Ralph bilder tagna emellan 1964-76, skrev han in sig i den svenska fotohistorien som gatufotograf. Han hade tidigt fotografering som hobby. Sin bana som fotograf började han redan som 16 åring då han fick anställning som reproduktionsfotograf på en kliché- och reklamfirma. Ralphs fotokunskap har han fått genom att ständigt ha kameran till hands och att tillbringa mycket tid i mörkrummet. Han har jobbat som pressfotograf och som frilansfotograf. Genom sina uppdrag har han rest och tagit bilder i hela världen. Ett reportageuppdrag för tidningen ETC ledde fram till att Ralph gav ut sin andra bok 1991, tillsammans med Anders Petersen, från karnevalen i Venedig. Förutom sina fotografuppdrag har Ralph skrivit om fotografi i över trettio år i tidningen FOTO och intervjuat ett stort antal fotografer.

Ralph tar ögonblicksbilder på saker som händer när vi andra inte tittar. Det är vardagsbilder som är tagna både inom- och utomhus. Ralph närmar sig motiven med ödmjukhet och med en vaken blick för de där vardagliga detaljerna och ögonblicken som de flesta av oss missar.

Ralph med sin kamera är välkänd på Helsingborgs gator då han bott i staden i många år. Numera är Ralph bosatt i Malmö.

Nytt inköp: Pålsjö fajans

Helsingborgs museer har nyligen köpt in en alldeles särskild skål från Pålsjö fajansfabrik (1765-1774). Skålen är ett unikt fajansföremål i glaserat lergods. Den är nu ett av endast få bevarade föremål från verksamheten på Pålsjö gård.. Idag finns endast ett tjugotal hela föremål bevarade: nio av dessa finns nu i Helsingborgs museers samling, förutom ett stort antal skärvor samt rekonstruerade föremål som härrör från en utgrävning år 1911-12 vid Pålsjö fajansfabrik.

Tack vare ekonomiskt stöd från Helsingborgs museiförening har Helsingborgs museer nu lyckats köpa skålen som har tillhört samlaren och keramikexperten Joakim Bengtsson. Joakim har haft skålen i sitt hem ”Gamla kassan” i Landskrona där föremålen auktionerades ut. Den ropades in för 34 000 kronor plus avgifter.

Skålen, som är cirka 12 cm hög och 16,5 cm i diameter, är unik då den har en annorlunda brun glasyr, som skiljer sig mot övriga funna fajansföremål från Pålsjö gård.

Historien bakom den lilla skålen är följande:
År 1765 fick den unge juristen Michael Andreas Cöster egendomen Pålsjö gård i gåva av sin mor, Öllegård Maria Bromé. Hon hade i sin tur erhållit egendomen som testamentarisk gåva av makens kusin, Petter Pihl år 1759.

M.A. Cöster var fostrad i frihetstidens anda. Landets invånare uppmanades att ”bidra till landets förkovran, söka naturens dolda skatter och medverka till deras förädling.” Full av entusiasm tog M.A. Cöster stora lån och lät rusta upp gård och egendom. Han säger i en skrivelse att lyckan tillskyndat honom den skönaste i riket belägna fastighet. Han började också leta kolfyndigheter på ägorna och fann dem efter flera år. Över stenkolsflötsen fann man lerarter av hög kvalitet som vid provbränning i Köpenhamn visade sig lämpliga för fajanstillverkning. År 1765 anlades en liten fabrik på ägorna där det tillverkades fat, skålar, terriner, vaser med mera i framför allt ljusgult fajansgods, överdraget av en vit tennglasyr.
På ägorna fanns också ett slipstensbrott som gav avkastning bland annat genom export till Norge.

Många faktorer bidrog till att fabriken lades ner nio år senare. M.A. Cöster hade ansökt om lån och tillverkningsprivilegier för fajansfabriken, men ärendet drog ut på tiden. Cöster beviljades ett lån på 12 000 daler, men fick endast hälften. De resterande ville man avvakta med. Trots upprepade försök att få den resterande summan skulle det dröja och då var det försent. C.M. Cöster hade också belånat gården, lånat av kyrkan och av en dansk adelsman. Det var dessutom svårt att få avsättning för fajansgodset, då det importerade engelska flintgodset blev allt populärare.

År 1774 upphörde tillverkningen och Pålsjö såldes då M.A. Cöster blivit borgmästare i Växjö. Skulden till manufakturfonden tvingade Cöster att starta en ny porslinsfabrik i Växjö, men fabriken bar sig inte. Det lån han tog 1779 med möbler och husgeråd som pant kunde inte återbetalas så panten fick säljas. Samma år lades Växjöfabriken ner. År 1783 såldes fastigheten med alla inventarier, men en skuld på nära 2 000 riksdaler kvarstod och Carl Michael Cöster fick sitta i byhäktet. Efter tiden i byhäktet återinträdde Cöster sitt ämbete som borgmästare men avled ganska snart, 1786.

Fajans är poröst lergods överdraget med tennglasyr (Wikipedia).

Högsäsong för rengöring av offentlig konst

Helsingborgs stad har många offentliga konstverk som kan ses på gator och torg men det finns också konst på skolor, äldreboenden och liknande verksamheter som inte är öppna för allmänheten. För att vår konst inte skall förstöras eller se försummad ut arbetar en av Kulturmagasinets konservatorer löpande med att vårda verken.

Konservatorn håller ordning på alla konstverk och deras tillstånd genom att arbeta efter en prioriterad lista, dessutom dokumenteras allt arbete med text och bilder. Under sommaren är det högsäsong för vård av utomhuskonsten; då packar konservatorn bilen med utrustning och åker runt till de olika verken. I sommar har det varit fokus på verk gjorda av brons. Dessa blir ofta fläckade av fågelbajs, smuts och avlagringar när de står utomhus. Inledningsvis tvättas verken noggrant, därefter tas envis smuts bort med bambupinnar eller tops med lösningsmedel. Man kan inte använda för hårda eller vassa verktyg, då riskerar man skada patineringen, det vill säga den brun- eller grönaktiga yta som verket fått genom kemikalier efter gjutning. På grund av tidens tand skiftar ytan i olika nyanser, dessa skiftningar är en del av verkets naturliga åldrande och är inte något man tar bort. Finns det färgförändringar som stör utseendet kan man retuschera dessa med en blandning av pigment och vax. Avslutningsvis behandlas bronsen med vax som skyddar ytan och ger en djupare lyster. Arbetet med vaxning kräver torrt och gärna varmt väder, därför bjöd både juni och augusti i år på perfekta förutsättningar.

Konstverk:
1. Parapeten, Gångspelet, Risto Karvinen, 1994
2. Bruksgatan, Modell av gamla stadsteatern, Thomas Nordbäck, 2013
3. Rausings torg på Råå, Byst av Ruben Rausing, Thure Törn, 1988
4. Hamnplan på Råå, Gosse med båt, Artur Johansson, 1959
5. Stattena vårdboende, När du går förbi, Linnea Jörpeland, 2005

Före

Efter

Före

Efter

Före

Efter

Före

Efter

Före

Efter

Följ med ner i magasinen

I våras kunde du som var nyfiken följa med ner i magasinen, via Rampljus, för att få se mer av donationen som vi fick av Zoégas tidigare i år. Rampljus är en serie som Helsingborgs stads kulturförvaltning producerade för att alla skulle få tillgång till kulturen, runt om i Nordvästra Skåne, när pandemin var som mest utbredd. Allt för att man skulle kunna ta del av spännande inslag hemifrån soffan. Missade du det? Kika på avsnitt två och träffa vår kollega My som berättar mer cirka 22 minuter in i avsnittet.

Personligt: urval av konst och ting som blivit museiföremål 2015-2020

På Kulturmagasinet/Helsingborgs museer finns föremål, fotografier och konst från olika tider. Det som samlas in idag blir morgondagens historia.

Men hur går själva insamlandet till? Och vad är det som museet väljer att skriva in i samlingen?

Utställningen ”Personligt” bygger på föremål, fotografier och den konst som blivit en del av Helsingborgs museers samling de senaste åren. Urvalet av nyförvärven är gjorda av människor som arbetar med samlingen på olika sätt på Kulturmagasinet/Helsingborgs museer och på Dunkers kulturhus. Föremålen är valda av både yrkesmässiga och personliga skäl.

Ett kedjebrev, möbler från Helsingborgs stadsbibliotek och flaggor från Helsingborgs första prideparad – utställningen innehåller skiftande föremål som väcker olika tankar och minnen.

Kanske hittar du din egen personliga favorit?

Utställningen visas på Dunkers kulturhus  3.9-25.10 -2020

Nytt inköp till samlingen

Ett av de senaste inköpen till samlingen är en etsning av konstnären Lone Recht, född 1952.

Verket heter Gestaltning V och ingår i en serie på nio verk.  I serien står människans symbios med naturen i fokus. Lone, som har ett stort engagemang i klimatfrågor, utgår ofta från naturen i sina motivval. Här har hon utgått från familjen, mänskligheten och naturen.

Sin konstnärliga bana började Lone med textil inriktning, men kom med tiden att intressera sig mer för och ägna sig åt koppargrafik. Kanske var ett av skälen till detta kontakten med Bertil Lundberg under 1980-talet. Lundberg var professor vid grafikskolan Forum i Malmö och räknas som en av de stora inom konstgrafik. Han blev en viktig mentor för Lone. Genombrottet i karriären kom 1991 med utställningen på Konstfrämjandet, Galleri S:t Gertrud i Malmö. Vid denna tidpunkt startade också samarbetet med Ateljé Larsen i Helsingborg, ett världskänt tryckeri för just koppargrafik.

Genom detta samarbete skapades en experimentell miljö där Lone kunde utvecklas med hjälp av den senaste tekniken inom grafik.

Lones bilder är till stor del beroende på den teknik hon använder. Hon jobbar med tjocka kopparplåtar. Hon bearbetar dess olika lager och skapar på detta sätt en väldig djupverkan i bilden.

Idag är Lone en etablerad konstnär med ett stort antal separat- och samlingsutställningar bakom sig både i Sverige och i övriga Norden.

Öppning av ny utställning

På fredag öppnar vi upp en ny utställning med namnet Öppet magasin. En plats där vi har valt att exponera en del av samlingarna för publik, en ny utställning för allmänheten helt enkelt. Öppet magasin slår upp portarna klockan 13.00 och du hittar den i Fredriksdals stadskvarter mittemot Kulturmagasinet.

Temat för utställningen är resor och rörelse. Ett ämne som varit minst sagt aktuellt våren 2020 i ett världsläge där vi helt plötsligt har fått begränsa vårt annars frikostiga resande. Både inrikes och utrikes. Lagom till att de europeiska länderna börjar att öppna upp för turister igen öppnar även Kulturmagasinet upp sin nya utställning Öppet magasin. Tajmingen kunde inte varit bättre. Ibland sker bara saker i rätt tid av en slump.

Så vad kan du då se i Öppet magasin? Hur har resväskor och koffertar sett ut under årens lopp? I utställningen kan du se hur de utvecklats under tid. Du kan även se cyklar från olika tidsepoker, en hel lastbil eller vad sägs om en riktigt tjusig bil från 1920-talet? Detta är endast några exempel av vad det bjuds på, föremålen berättar om lokalhistoria och stadens materiella kulturarv. Och förutom att temat är rätt i tiden visar det även på ett existentiellt värde som handlar om de möjligheter som resa och förflyttning innebär. Hur det påverkat vår relation till tid, livet och andra människor.

Öppet magasinet öppnar klockan 13.00 26 juni i stadskvarteret på Fredriksdal museer och trädgårdar och håller öppet fram till och med Mikaeli marknad 27 september.

Magnus Stenbockstatyn konserveras

Redan 1807 började diskussionen om att resa ett monument över Magnus Stenbock och 1886 påbörjades en insamling bland allmänheten samtidigt som det beslutades att det skulle vara ett ryttarmonument. 3 december 1899 stod den på plats och invigdes. Just nu håller man på att konservera den över 100 år gamla statyn mitt i stan.

Sedan dess har statyn flyttats på grund av att den orsakade trafikproblem men sedan 1959 har den stått där den står idag. I måndags startade konserveringen av Magnus Stenbockstatyn på Stortorget. Det är metallkonservator Helena Strandberg som tillsammans med sitt team konservatorer skall se till att Stenbocken återfår sin forna glans. Skulpturens ärggröna patina har med åren blivit svartfläckig av föroreningar från bland annat avgaser. Att ta bort dessa utan att skada det gröna lagret undertill är ett precisionsarbete. Inledningsvis kommer ytan att blästras med ett extra mjukt blästermedel av aprikoskärnor. Därefter arbetar konservatorerna med verktyg för att jämna ut färgskiftningar i ytan. Även svärdet som är knäckt skall åtgärdas. Till sist kommer statyn att vaxas så att ytan blir blank och får en djupt grön lyster. Arbetet kommer att pågå till slutet av september. Även stenfundamentet är i behov av konservering vilket kommer att ske nästa år.

Lisa, Nelly och Helsingborg – Bilder ur Helsingborgs museers samling

På Fredriksdal museer och trädgårdar i byggnaden Kulturmagasinet finns sedan ett par år tillbaka utställningen Tingen i samlandets spår. Utställningen berättar om museernas idéhistoria.

Fornfynd, naturalier, konst och kulturföremål är några klassiska föremålsgrupper som brukar spegla det förflutna i traditionella museiutställningar.

Nu har vi lagt till det historiska fotot för att du som besökare ska kunna ta del av den stora och breda fotosamlingen som finns i Helsingborgs museers samling. Samlingen innehåller drygt 2 miljoner fotografier och negativ som förvaras i ett kylt museimagasin. Materialet håller successivt på att digitaliseras och finns sökbart via museets föremålsdatabas.

I det nya foto- och filmrummet så har vi valt att tematisera delar av fotosamlingen och göra olika presentationer. Just nu visas två korta dokumentärer  som berättar om två kvinnliga fotografer i var sin ända av 1900-talet. Vi lär oss om porträttfotografen Nelly Gunnarsson och modefotografen Lisa Kallós. Lisa får vi även möta i ett filmporträtt. Du kan också göra också en fotografisk stadsvandring i sekelskiftsstaden Helsingborg.

Nytt material kommer kontinuerligt att fyllas ut så att besökarna hela tiden får ta del av nya teman ur samling.

Getapågarna

För inte så längesedan kompletterades Helsingborgs museers samlingar med bronsskulpturen ”Getapågarna”, inventarienummer 302-2020.

Skulpturen ropades in på Buskowskis tidigare i år och föreställer sockelfiguren som står framför Magnus Stenbocksstatyn. Självklart står originalet kvar på plats nere på Stortorget, oroa er inte. Det föremål vi förvärvat är helt enkelt en skiss, även kallad förlaga. Figuren är gjord i brons, är 52 cm hög och föreställer två vallpojkar från trakten – så kallade ”Getapågar”. En av männen står bredbent med en fana uppsträckt i ena armen. Den andra mannen ligger halvt ner mot marken, emellan den stående mannens ben. Symboliskt sett banar ”Getapågarna” väg för Magnus, som försvarar helsingborgarna från dansken vid slaget 1710. Konstnären är John Börjesson (1835-1910), en svensk skulptör och realismgestaltare.

Efter nästan 100 år av diskussioner angående en gestaltning av Magnus Stenbock i centrala Helsingborg, uppfördes Magnus Stenbocksstatyn den tredje december 1901. Vid statyns avtäckning hölls tal och kransnedläggning. Det spelades även specialskriven musik, militären paraderade och i Helsingborgs alla kyrkor hölls speciella festgudstjänster. På kvällen hölls galamiddag för inbjudna gäster samt fackeltåg. Kunglig närvaro uteblev dock, då det påstods att Oscar II vägrade delta eftersom enbart kungligheter fick lov att avbildas till häst. I stället skickade hovet ett telegram till invigningen: ”Ehuru hindrad att närvara vid dagens minnesvärda högtid gläder jag mig åt Stenbocks minnesstod hädanefter skall pryda Helsingborgs stadstorg alltid minnande efterkommande att såsom han tjena och försvara alskadt fosterland. Oscar”.

Idag tar vi statyn för given på Stortorget. Vi går, kör och cyklar förbi den, utan att fundera nämnvärt över den. Men faktum är att vi alla, på något vis, har en koppling till denna gestaltning. Statyn är en symbol som än idag hälsar oss välkomna hem till vår stad. Just därför är vi väldigt glada över vårt nyförvärv ”Getapågarna”, som ger oss möjlighet att närma oss statyn på ett nytt sätt. Små detaljer träder fram, handens formning av leran och mötet mellan tid och rum. Kanske har just du ett speciellt minne kopplat till denna unika stadssymbol? Dela gärna med dig.

Läs mer här.